På måndagen avrättades Ali Hassan al-Majid al-Tikriti efter att ha fått fyra dödsdomar mot sig. Han var en av Saddam Husseins närmaste, kusin till denne och mest känd under namnet Kemiske Ali – eller Ali Kimyawi på arabiska. Bakom detta skämtsamma namn dolde sig en av 1980-talets värsta krigsförbrytelser: de dödliga moln med senapsgas och nervgas som irakiskt stridsflyg svepte över den kurdiska staden Halabja den 16 mars 1988, i slutskedet av det åtta år långa kriget mellan Iran och Irak.
Invånarna i Halabja, vilka har nära kontakter med Iran som ligger bara en dryg mil bort, utsattes för en gruvlig hämnd, som ingen av de överlevande någonsin kan glömma. Än idag lider hundratals i de fysiska sviterna av gasattacken i form av skador på lungor och ögon. För kemvapenskadade finns sällan bot. För att få lindring skickas de på behandling i Iran och Europa, berättade talesmän i Halabjas förening för offren för kemvapenattackerna under SvD:s besök i staden våren 2008, inför 20-årsdagen av attacken med massförstörelsevapen.
Att Saddam Hussein avrättades 2006 innan krigsbrottet i Halabja tagits upp av domstolen i Bagdad var en besvikelse som de överlevande i staden hade svårt att smälta.
Men den fjärde dödsdomen mot Saddams kusin och vapendragare Ali Hassan al-Majid gällde just attacken mot Halabja, där Kemiske Ali dömdes för brott mot mänskligheten. Iraks regeringstalesman Ali al-Dabbagh bekräftade igår att dödsdomen verkställts, bara timmar efter det att tre bilbomber krävt 37 liv och skadat hundratals i Bagdad.
Människor i Halabja vill också se processer mot de västerländska företag som på 1980-talet försåg Saddamregimen med kemiska massförstörelsevapen. Kamel Abdel Kader Weiss, talesman i Halabjas förening för offren för kemvapenattackerna, betonade för SvD att även kurdiska byar i Iran – som Serdasht – utsattes för irakiska kemvapenattacker ett år före Halabjamassakern. Innan dess satte Saddamregimen in kemvapen mot iranska soldater, något svenska forskare från dåvarande FOA (dagens FOI) var med om att bevisa redan 1984. Men det ledde på 1980-talet inte till några sanktioner från väst eller FN.
Iraks verkställande av dödsstraff är internationellt omtvistat. President Jalal Talabani, jurist i botten, har sagt att han är emot dödsstraff. Men bland allmänheten finns ett starkt tryck på att de värsta krigsförbrytarna ska dömas till döden.
