Åren 2003-2005 kostade kriget USA i genomsnitt 93 miljarder dollar om året. Under 2006 ökade kostnaden dramatiskt till 120 miljarder och fortsatte uppåt till 171 miljarder under 2007. För i år har president George W Bush begärt 193 miljarder dollar.
- Det fortsätter att gå ”up, up and away”, säger ordföranden i senatens budgetutskott, den demokratiske krigsmotståndaren Kent Conrad.
- Vi ser hur krigskostnaderna fortsätter stadigt uppåt. Nu är det de extra soldaterna plus de extra kostnaderna per soldat plus det överdrivna beroendet av privata entreprenörer som får kostnaderna att explodera.
Sedan terrorattentaten den 11 september 2001 har kongressen anslagit 691 miljarder dollar (4 480 miljarder kronor till dagens växelkurs, eller 4 480 000 000 000 kronor) för krigen i Irak och Afghanistan samt krigsrelaterad verksamhet som återuppbyggnadsprojekt i Irak, skriver kongressens budgetkontor i onsdagens rapport.
Av den summan beräknas budgetkontoret att 440 miljarder dollar lades på att störta Saddam Hussein och leta efter de irakiska massförstörelsevapen som inte existerade.
I praktiken betalar regeringen kriget på kredit - cirka 11 miljarder dollar i månaden. Under den tid som Bushregeringen styrt USA har krigen fått statsskulden att öka från cirka 5,6 biljoner dollar till mer än 9 biljoner i dag.
Eftersom Bush vägrar att finansiera krigen genom skattehöjningar bidrar nästan vare dollar som läggs ut till att öka statsskulden. Enligt budgetkontoret blir enbart räntan på statsskulden 234 miljarder dollar i år, eller nästan lika mycket som årets hela budgetunderskott.
På lång sikt kommer skuldbördan bara att öka, i synnerhet om inte regeringen får ner kostnaderna för den offentliga hälsovården och pensionsprogrammen och om USA blir kvar i Irak i åtskilliga år till.
