–Han glömmer. Om vi talar om något kommer han inte ihåg efter en stund, berättar Betty Easley om sin man Greg. Han skadades i Irakkriget men fick vänta i nästan sex år på diagnosen som förklarade hans aggressiva beteende – en hjärnskada.

Nästan alla förkortningarna i de långa krigen i Afghanistan och Irak kan användas om Greg Easley: IED – hemmagjord vägmina, TBI – traumatisk hjärnskada, och PTSD – posttraumatiska stressymptom, men tyvärr inte MRAP – fordon som förstärkts för att motstå bombattacker.

–Jag måste följa med honom överallt. Fast jag tycker att han har blivit mycket bättre nu på sistone, säger Betty Easley om maken.

Greg kastades ut ur sin Humvee vid en explosion i Irak 2003. När han vaknade till igen, några timmar senare, hade han skador i huvudet, ryggen och nacken, brännskador på högra benet och granatsplitter i ena knäet.

Några månader senare återvände Greg Easley till kriget på en andra tur, trots ständiga smärtor och minnessvårigheter. Under postering i Tyskland degraderades han till följd av störande beteende men skickades också till sjukhuset i Landstuhl, där graden av handikapp upptäcktes. Väl hemma i USA uppstod nya problem i och med att Greg Easley fått lämna militären och inte kommer att kunna fullgöra det antal tjänsteår som krävs för pension. Paret, som har sex barn, hade svårt att klara utgifterna och hemlöshet hotade. Numera bor de i en bostad som förmedlats via organisationen Operation Homefront som hjälper militärfamiljer att klara omställningen till det civila livet.

Antalet sårade amerikanska soldater i de bägge krigen i Afghanistan och Irak uppgår till över 33000. Armén är den försvarsgren som drabbats hårdast, med mer än två tredjedelar av samtliga skadade.

Efter hand har det emellertid framgått att det inte alla skador är synliga för blotta ögat och att de så vanliga bombattackerna i krigen ofta medför hjärnskakningar – och i värsta fall allvarliga hjärnskador. Det står redan klart att hjärnskador kommer att bli ett mångårigt arv efter de här krigen. Bedömningar finns om att 10–20 procent av soldaterna drabbats och att det i reda tal kan handla om mer än 300000 personer.

Inom militären ökar medvetenheten om riskerna med hjärnskakningar och hjärnskador, med bättre diagnosmetoder och riktlinjer för rehabilitering. Medel har anslagits till forskning och på ett par av militärsjukhusen prövas de allra senaste behandlingsmetoderna. En studie nyligen tydde dessvärre på att de vanliga diagnosmetoderna inte alltid registrerar skador utan att mer förfinad magnetröntgen kanske måste till.

–Vi har en frivilligarmé som vi ber att återvända till slagfältet om och om igen – därför är det viktigt att vi gör allt för att lära oss mer om skadorna, säger René Bardorf, chef för Bob Woodruff Foundation, en stiftelse som grundades av en ABC-journalist som fick en hjärnskada under uppdrag i Irak 2006.

Att de långvariga krigen tärt på militären framgick senast i en intern rapport i våras med konstaterandet att moralen ”försämrats avsevärt” mellan 2005 och 2009. Fler hade personligen varit i närstrid och fler befann sig på sin tredje eller fjärde krigspostering, då fler uppger att de har mentala problem som i sig kan vara en följd av oupptäckta hjärnskador.