Turkiets president, Abdullah Gül, kräver en snabb reformering av landets lagar och rättssystem.
- En juridisk reform i rättsväsendet bör genomföras snabbt. Europeiska unionens krav i den här frågan borde genomföras snabbt av Turkiet, sade presidenten på en presskonferens i Ankara.
Den pyrande konflikten mellan Turkiets rättsväsende, som traditionellt försvarar landets ickereligiösa grundlagar med rötter i 1980-talets militärdiktatur, och den moderat islamistiska AKP-regeringen ligger därmed i öppen dager.
Den nu uppblossande konflikten har sin rot i den snåriga så kallade Ergenekon-härvan, där ett par hundra av Turkiets militärer, politiker, journalister och andra samhällstoppar misstänks för en omfattande ultranationalistisk konspiration för att störta den milt islamistiska regeringen.
I onsdags greps en chefsåklagare - en i sig unik händelse - misstänkt för inblandning i Ergenekon.
Gripandet skedde på order från justitiedepartementet, och fick domar- och åklagarkåren att reagera starkt. Kårens organisation hävdade omedelbart att åklagarna som beordrade gripandet överträtt sina befogenheter. Enligt kåren kan åklagare bara gripas efter beslut i landets Högsta domstol, känd för sin mycket regeringskritiska hållning.
Kårens högsta styrande råd drog därefter in maktbefogenheterna för de fyra åklagare som beordrat gripandet av kollegan.
Det fick i sin tur Turkiets vice premiärminister Bülent Arinc att anklaga rättsväsendet för att har utdelat ett ”hårt slag” mot landets demokrati.
- Det är ett hårt slag mot rättssystemet, en skam för demokratin, sade han
Utspelet fick marknaden att för första gången reagera på detta det senaste kapitlet i den långdragna konflikten. Den turkiska liran och andra regeringspapper föll på torsdagen.
