Afrikanska unionens toppmöte – med drygt 30 närvarande presidenter – i Ugandas huvudstad Kampala dominerades av bombdåden i samma stad den 11 juli. Då dödades 76 personer som samlats för att se VM-finalen i fotboll på två restauranger. Allt pekar på att den somaliska islamistgruppen al–Shabaab, som hotat angripa mål i Uganda och Burundi, bär skulden eftersom de länderna deltar i den afrikanska styrkan i Somalia, Amisom. Terrorattackerna fick Ugandas president Yoweri Museveni att svära att hämnas och han lyckades igår få AU med sig.
–Låt oss nu agera tillsammans och svepa bort dem från Afrika. Låt dem åka hem till Asien och Mellanöstern, därifrån de kommer, sade Museveni till sina presidentkolleger.
Museveni syftar på hur al-Shabaab, som uttalat lojalitet till al-Qaida och Usama bin Ladin, fått förstärkningar av frivilliga utifrån.
Beslutet sammanfaller med att AU-styrkan gått på offensiven, något man hittills avstått ifrån eftersom mandatet är begränsat till försvar. Minst elva personer har dödats de senaste dagarna, även civila. Amisom försöker driva bort al-Shabaab från två strategiska punkter i norra Mogadishu, varifrån de bombarderar de centrala kvarteren där presidentens kontor Villa Somalia ligger.
Just möjligheten att agera offensivt var en knäckfråga på toppmötet och AU-ledningen fick i slutändan gehör för att låta Amisom slå till först om man väntar en attack.
Chefen för AU-kommissionen Jean Ping säger att även Guinea är berett att skicka soldater till Somalia och att styrkan snart kan ha växt till 10000 soldater. Det finns obekräftade uppgifter om att Sydafrika, Angola och Moçambique visat beredvillighet. Sydafrika är ombett att stoppa inskeppning av vapen via Kismayo.
Hårda gemensamma uttalanden mot terrorism är en nyhet i Afrika. Ledarna har länge haft svårt att vara entydiga eftersom flera en gång kommit till makten med vapen. Bland de många dussin rebellrörelser som slagits i Afrika de senaste 50 åren har funnits allt från legitima befrielserörelser till banditgäng. Få har gjort klar skillnad på militära och civila mål och alla har någon gång kallats terrorister.
En annan central fråga vid toppmötet har varit Sudans president Omar al-Bashir, efterlyst för bland annat brott mot mänskligheten av internationella krigsförbrytardomstolen i Haag, ICC. Åtalet gäller övergrepp i provinsen Darfur. ICC har nyligen även gett klartecken till att åtala al- Bashir för folkmord.
AU har alltid fördömt åtalet och detta möte var inget undantag. AU-ordföranden, Malawis president Bingu wa Mutharika, gav ICC en bredsida om att ICC-åtalet ”underminerar afrikansk solidaritet och Afrikas fred och säkerhet”.
30 afrikanska länder har signerat det fördrag som ligger till grund för ICC. Därmed har de bundit sig att gripa efterlysta. I ett första utkast försökte AU-ledningen få igenom ett beslut om att inget afrikanskt land ska gå med på att gripa Bashir, om han skulle komma på besök. Några länder, som Sydafrika, Botswana och Ghana ska i slutna diskussioner ha opponerat sig.
Afrikanska Unionen bildades 2002 och ersatte OAU, Organisation of African Unity. OAU lades ned eftersom den var handlingsförlamad, den hade blivit en presidentklubb där man mest höll varandra om ryggen och blockerade kritik i namn av afrikansk solidaritet.
I fallet Omar al-Bashir ser Afrikanska unionen ut att upprätthålla den traditionen.
Ola Säll är SvD:s korrespondent i Afrika. ola.sall@svd.se
