Kroatiens jordbruksdepartement har formellt klagat hos EU-kommissionen angående de slovenska planerna på att namnbeskydda Kranjskan, skriver Brysselsajten Euractiv.

Kroatiska korvtillverkare exporterar Kranjskakorv till ett värde av över 10 miljoner euro varje år, och landet hoppades i och med EU-inträdet nästa år kunna öka sin försäljning i Europa.

Slovenien hävdar dock att Kranjska klobasa går längre bak i tiden än Jugoslavien-eran, och kom till i norra Slovenien på 1800-talet, då både Slovenien och Kroatien ingick i det österrikisk-ungerska imperiet.

EU:s system för namnskydd på jordbruksprodukter och mat kom till för att skydda vissa produkter mot billigare förfalskningar. Det handlar om produkter som tillverkats på traditionellt vis i flera generationers tid inom ett visst område.

I dag namnskyddas över 800 produkter inom EU, som exempelvis skånsk spettekaka, spansk Serranoskinka, Champagne och Fetaost.

Bråket om Kranjskakorven är bara det senaste i en rad dispyter mellan Kroatien och Slovenien som ger en fingervisning om problem som kan uppstå för EU:s regelmakare när fler Balkanländerna ska inlemmas i EU.

Bara veckorna före det toppmöte i december förra året då EU:s 27 stats- och regeringschefer deklarerade att Kroatien fick bli ny EU-medlem så gick Kroatien och Slovenien med på att låta EU-stödda medlare ta sig an ett infekterat gränsdragningsbråk om en kustremsa i adriatiska havet som bägge länder säger sig ha rätt till.

Sedan dess har nya bråk uppstått mellan Zagreb och Ljubljana: nyligen hotade Slovenien med att inte ratificera Kroatiens EU-anslutning så länge ett bråk om obetalda lån mellan en slovensk bank och kroatiska bankkunder inte är löst. Bankdispyten går tillbaka till tiden före Jugoslaviens sönderfall år 1991.

Regeringen i Zagreb menar att den nu stängda slovenska banken Ljubljanska Banka är skyldig kroatiska tidigare kunder över 172 miljoner euro. Slovenien vill att bankbråket löses inom ramen för kroaternas EU-anslutning och att en internationell skiljedomstol för banker i Schweiz löser frågan.

EU-ländernas ledare har formellt beslutat att Kroatien kan gå med i EU nästa år, men än så länge så måste de 27 parlamenten ratificera anslutningstexten. Det slovenska parlamentet har inte ratificerat den ännu.