Hedersskäl är sedan 2002 inte längre en förmildrande omständighet för mord i irakiska Kurdistan. Men attityderna tar längre tid att förändra än lagar. Stockkonservativa värderingar och hederskulturer begränsar kvinnors möjligheter på många håll i Mellanöstern. I Kurdistan, självstyrande provins i norra Irak, tvingas många kvinnor söka skyddat boende för att räddas undan hedersvåld.

Extrema konservativa krafter förespråkar att deras systrar och döttrar inte får gå i skolan, köra bil eller arbeta utanför hemmet, eftersom det kan leda till att de får kontakter med män som de inte är släkt med. Imamer, sunnimuslimska böneledare som predikar under den viktiga fredagsbönen, har i många fall kunnat sprida sådana uppfattningar.

Imamerna är offentligt av- lönade i Kurdistan. Uppdraget går ofta i arv från far till son. De är ofta lågutbildade men har samtidigt ett starkt inflytande i värderingsfrågor.

–Men att framföra sådana budskap under fredagsbönens predikan strider mot våra lagar! Så vi tog upp detta med Kurdistans regionregering (KRG) och dess ministerium för mänskliga rättigheter respektive religions- frågor, berättar Suzan Aref, ledare för en organisation som vill stärka kvinnors ställning i Kurdistan, Women Empowerment Organization.

Hon berättar för SvD:s utsända hur hon gått till väga:

–Vi bestämde oss för att bygga broar till imamerna via minis- terierna. De fick inbjudan till utbildning.

En del satte sig först på tvären. Men när ministeriet för religionsfrågor hotade med att dra in lönen till de frånvarande kom de mangrant. Kursen gick bland ut på att lära dem skilja mellan tradition och religion.

–Islam är för fred och respekterar kvinnor, säger Suzan Aref.

Imamerna fick också dator- utbildning. Somliga bad om att få gå på engelskkurser.

–Idag är trycket så stort att de ringer oss och ber om fortsättningskurser. Aldrig tidigare har utomstående organisationer intresserat sig för imamer här. Hittills har vi nått totalt 480 imamer, berättar Suzan Aref.

Hon minns hur tufft det var vid första kurstillfället.

– Jag stod ensam inför 25 imamer. Först talade en (manlig) minister. När det sedan var min tur ville somliga imamer inte titta på mig utan stirrade ned i golvet. Men jag vände mig till dem med respekt. Jag berättade om kvinnor som begår självmord genom att tända eld på sig, om hedersmord. Och jag sade: det är ni imamer som har lösningen på dessa problem.

Hennes attityd bröt isen.

– Redan under den första pausen blev jag bjuden att dricka kaffe med imamer. För att vi ska nå de traditionella ledarna måste vi visa respekt för dem. Bara så kan vi få dem att lyssna.

Iraks Stockholmsambassadör Ahmad Bamarni, på plats i Arbil, är full av beundran för Suzan Arefs initiativ:

–På många andra håll predikar imamerna jihad. Här använder de Guds ord för att predika mot hedersvåldet! Fungerar det här i Kurdistan måste vi se till att metoden sprids till centrala och södra Irak.