Medan diplomaterna diskuterar i Genève fortsätter våldet i Syrien att öka. Under de senaste dagarnas strider uppges över 100 människor ha dödats bara i Douma i utkanten av Damaskus.

Kofi Annan hade sammankallat till gårdagens Syrienmöte där utrikesministrarna för FN:s säkerhetsråd tillsammans med representanter för grannländerna Qatar, Turkiet, Kuwait och Irak skulle försöka enas om en fredsplan.

Stötestenen var, liksom tidigare, om president Bashar al-Assad ska få ingå i en kommande samlingsregering. Hittills har detta varit en förutsättning för Ryssland och Kina. Kofi Annan, den syriska oppositionen och USA och dess allierade hävdar att detta är omöjligt. På lördagen enades mötesdeltagarna om att en övergångsregering som inkluderar både medlemmar från den sittande regimen och från oppositionen, ska bildas.

Efter mötet sa USA:s utrikesminister Hillary Clinton att Assads dagar nu är räknade, medan Rysslands utrikesminister Sergey Lavrov sa att överenskommelsen inte innebär att Assad måste bort. Kofi Annan sade att al-Assads framtida roll är upp till syrierna själva.

I en färsk rapport från USA-baserade Institute for the Study of War skriver säkerhetsanalytikern Joseph Holliday att ”rebellstyrkorna hade i slutet av maj ökat till över 40 000 man och det sker en fortsatt ökning av lokala rebellgrupper”.

Joseph Holliday hävdar att inbördeskriget börjar närma sig en kritisk punkt där rebellerna kontrollerar mer territorium än regeringsstyrkorna. Antalet direkta strider har mer än fördubblats under året, från 60 i januari till över 160 i maj.

Rebellerna har också under de senaste månaderna fått allt bättre tillgång till avancerade vapen. Både Saudiarabien och Qatar satsar hundratals miljoner dollar för att förse rebellerna med pengar så att de kan köpa vapen och ammunition. Men i rapporten talas också om en stor splittring och rivalitet mellan olika rebellgrupper och att de varken tar order från exilorganisationen Syriska nationalrådet eller från den Fria syriska armén.

I praktiken betyder det att det inte finns någon enad opposition att diskutera med och som skulle kunna bilda en alternativ regering. En lika kontroversiell och svårlöst fråga är hur det partival som Kofi Annan föreslår ska kunna genomföras. För detta krävs internationella styrkor som kan bevaka valet och varken USA eller Storbritannien, som förespråkar fredsplanen, är beredda att skicka in militära styrkor och riskera att fastna i ett nytt Afghanistan. Till komplikationerna hör också att det under den senaste månaden har skett ett ökat inflöde av jihadister, eller ”gudskrigare”, från i första hand Irak. Dessa har stor krigserfarenhet och ligger sannolikt bakom det ökade antalet självmordsbomber. Jihadisterna slåss ofta utan någon central styrning.

Därför är det knappast troligt att fred och stabilitet kan skapas även om Ryssland och Kina skulle vara beredda att gå västländerna till mötes om Kofi Annans fredsplan. Inbördeskriget i Syrien har gått så långt att det är mycket svårt att se någon snar lösning för den lidande civilbefolkningen.

Jan Blomgren är reporter på SvD:s utrikesredaktion. jan.blomgren@svd.se

M

Syriens president Bashar al-Assad.