Den 27 oktober håller den tjeckiska författningsdomstolen en hearing om det utestående klagomålet, som gäller Lissabonfördragets förenlighet med den tjeckiska grundlagen. Den frågan har redan prövats en gång och avvisats av domstolen. Förmodligen avvisas klagomålet en gång till, förmodligen i mitten av november.
Då återstår problemet med president Václav Klaus begäran om ett förbehåll till fördragets rättighetsstadga. Ett sådant förbehåll (”opt out”) skulle kunna tillfogas fördraget vid nästa revision, som måste komma när Kroatien blir EU-medlem, omkring 2012. Vid denna revision kommer även de irländska särlösningarna in i fördraget.
I ett sådant förhoppningsfullt scenario skulle president Klaus underteckna Lissabonfördraget efter ett löfte från EU:s stats- och regeringschefer. Fördraget skulle kunna träda i kraft kring årsskiftet och förseningen skulle trots allt bli hanterbar.
En sådan efter omständigheterna lycklig lösning på den mycket inflammerade konflikten förutsätter politisk god vilja från alla håll. President Klaus måste ge sig till tåls med att hans förbehåll inte formaliseras förrän om ett par år. Statsminister Fredrik Reinfeldt måste samtidigt övertala alla sina kollegor om att gå den tjeckiske presidenten till mötes.
I sak vore egentligen ett sådant tjeckiskt förbehåll en struntsak eftersom rättighetsstadgan i fördraget rimligtvis inte skulle kunna användas som argument mot Benes-dekretet från 1945 som Václav Klaus säger sig frukta (följden skulle enligt Klaus kunna bli att fördrivna tyskar och ungrare kräver egendom tillbaka). Klaus farhågor är juridiska hjärnspöken eftersom stadgans rättsverkan begränsar sig till EU:s institutioner. Men det är politiskt och populistiskt skickligt valt som förevändning.
I värsta fall drar konflikten ut på tiden. Det kan ske om den tjeckiska författningsdomstolen grundligen vill pröva klagomålet. Då måste hela EU avvakta tills en bit in på nästa år.
Ännu större försening skulle bli följden om Klaus insisterar på att hans förbehåll måste infogas omedelbart i fördraget. Då krävs det nya ratifikationer i samtliga EU-länder, vilket kräver minst ett år att genomföra. I ett sådant katastrofscenario trappas konflikten upp bortom all kontroll.
Redan EU-toppmötet om fjorton dagar kan bli en riktig pärs för ordföranden Fredrik Reinfeldt. På dagordningen har han Lissabonfördraget och problemet med finansieringen av klimatpolitiken (inför Köpenhamnsmötet).
Reinfeldt måste räkna med möjligheten att Tjeckien representeras av president Václav Klaus. I så fall riskerar hela mötet att spåra ur. Klaus kommer i så fall att ikläda sig sin älsklingsroll som den intellektuellt briljante dissidenten som ensam har rätt mot alla andra.
I den rollen brukar han sätta på sig hatten som professor vid Karlsuniversitetet i Prag och föreläsa för alla som vill höra på om vad han tycker både om Lissabonfördraget och klimatpolitiken. Klaus är även en hängiven kritiker av EU:s klimatpolitik. På ett EU-toppmöte med ett par tusen journalister skulle det bli stor show.
Dessutom skulle han som statschef med anciennitet kunna begära en framträdande plats på toppmötets familjefoto. Längst fram, på ögonhöjd med ordförande Fredrik Reinfeldt och bredvid den lille Nicolas Sarkozy.
Fotnot: Benes-dekreten utfärdades efter kriget av Tjeckoslovakiens president Edvard Benes för att fördriva sudettyskar och ungrare från Tjeckoslovakien och för att konfiskera deras egendom.
Rolf Gustavsson är SvD:s korrespondent i Bryssel. rolf.gustavsson@svd.se
