Kina har gradvis moderniserat sin relativt begränsade kärnvapenarsenal, och somliga som kritiserat förslagen om att västmakterna ska skära ner sina kärnvapenlager har som motargument framfört just ovissheten om vad de styrande i Peking egentligen tänker och planerar.
Kärnvapnen har blivit diplomatiskt heta på senare tid, och nedrustningstankar dominerade det säkerhetstoppmöte som USA:s president Barack Obama nyligen stod värd för. Den 8 april skrev Obama och hans ryske motpart Dmitrij Medvedev under ett avtal om att kraftigt minska sina länders kärnvapenarsenaler, avsevärt större än Kinas. I maj ska en internationell konferens hållas om framtiden för NPT-fördraget, som ska begränsa spridningen av sådana vapen.
Torsdagens artikel i kinesiska Befrielsearméns Dagblad, skriven av pensionerade generalmajoren Xu Guangyu, kastar visst ljus över Pekingregimens tankar i ämnet. Xu skriver där att landet vill ha så få kärnvapen som möjligt och undvika kapprustningar av alla slag.
”Kina är stark anhängare av en defensiv kärnvapenstrategi och har alltid haft som politik att aldrig någonsin eller under några omständigheter bli först att tillgripa kärnvapen”, förklarar generalmajor Xu som i dag är forskare vid Kinas samfund för vapenkontroll och nedrustning. Men landet måste ha kapacitet att vedergälla med kärnvapen om en attack kommer, skriver han.
”Det grundläggande för Kinas kärnvapenstrategi är alltså, kort sagt, att kunna avskräcka men inte utgöra något hot”.
Xu Guangyus artikel i Kinas viktigaste militära dagstidning tyder inte på någon omsvängning i det kinesiska kärnvapentänkandet. Däremot visar den ovanligt tydligt drivkrafterna bakom landets uppgradering av de egna kärnvapnen.
När Reuters ringde upp generalmajoren sade han att inlägget var avsett att stilla oro i framför allt Japan, Indien och USA om Kinas hållning i kärnvapenfrågan.
Kina genomförde sitt första kärnvapenprov 1964. Enligt fredsforskningsinstitutet Sipri i Stockholm hade Kina i fjol 186 strategiska kärnvapenstridsspetsar klara att användas.
