Kazakstans president överraskade många när han i början av december på ett möte för internationella investerare avslöjade sina planer på att hyra ut ett jätteområde till Kina. En miljon hektar är drygt en femtedel av Sveriges yta och förslaget har skapat stor debatt. Under en protestdemonstration i landets största stad Almaty (tidigare Alma-Ata) sade Bolat Abilov, ledare för ett av få oppositionspartier:
–Om vi låter Kina arrendera en miljon hektar mark betyder det att 15 kineser kommer att arbeta på varje hektar. Det betyder 15 miljoner kineser och det kan betyda slutet för vårt land. Vi måste stoppa Nazarbajevs förslag.
Kina är till ytan drygt fyra gånger så stort som Kazakstan, men har 90 gånger så stor befolkning. Nazarbajevs tanke är att arrendera ut jordbruksareal i regioner som idag ligger ödsliga där Kina framför allt skulle kunna odla sojabönor. Kina importerar i dag 40 miljoner ton sojabönor och med ökad efterfrågan skulle kazakisk mark bidra till en ekonomisk bra lösning.
Kinas växande befolkning, 1,4 miljarder, och ekonomiska tillväxt innebär att landet kastar lystna blickar på sina grannländer och framför allt på Centralasien.
I Kirgizistan har det länge varit protester mot att kineser tagit över på lokala marknader och i Tadzjikistan, där kinesiska arbetare bygger nya vägar för att underlätta transporter mellan länderna, har det varit upprepade bråk med lokalbefolkningen. Kina har också etablerat samarbete med Turkmenistan och byggt en gemensam ledning för att skicka turkmenisk gas till Kina.
Kazakstan är ett relativt anonymt land i Väst, men har god chans att hamna mer i fokus under 2010. Den 1 januari tog nämligen landet över ordförandeskapet i OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa). Det är första gången ett land från det forna Sovjetunionen blir ordförande och beslutet var mycket kontroversiellt.
– Det är den största utmaningen i OSSE:s historia, säger en diplomatisk källa till SvD.
OSSE bildades 1991 och en av de mest centrala uppgifterna handlar om demokrati och mänskliga rättigheter. Två områden där Kazakstan har ett riktigt dåligt rykte.
– Precis som i tidigare val förekom allvarliga brister. Det är en besvikelse att de förbättrade vallagarna inte resulterade i ett öppnare val än det vi nu sett, sade Igor Osasj, samordnare för en observatörsgrupp från OSSE, efter det senaste parlamentsvalet.
Kazakstan har allt sedan Sovjetunionens upplösning 1991 styrts med järnhand av president Nursultan Nazarbajev och dennes familj. Parlamentet antog 2007 en ny lag som gör att den 69-årige Nazarbajev kan omväljas till president hur många gånger som helst, men lagen gäller enbart för honom personligen.
Även när det gäller mänskliga rättigheter ligger Nazarbajev illa till. När Altynbek Sarsenbaiuly – tidigare minister som sedan blev en av regimens störste kritiker – mördades 2006 kallade oppositionen det för ett politiskt mord. Flera oppositionsledare sitter i fängelse och Nazarbajev håller också medier under stark press. I fjol stängdes bland annat den oberoende dagstidningen Lad.
När Nazarbajev tillkännagav Kazakstans kandidatur som ordförande i OSSE lovade han reformer, men han har hittills inte levt upp till sina löften. Ordförandeskapet kommer dock att innebära att blickarna riktas mot Kazakstan på ett nytt sätt och optimisterna hoppas att det ska innebära positiva förändringar.
Kazakstan har satsat hårt på att lyckas med sin uppgift och sänt en mängd diplomater till andra länder för att se och lära. Många länder har också tagit egna initiativ för att informera och lära kazakerna internationell diplomati.
Det nya samarbetet med Kina när det gäller att hyra ut stora landområden kommer dock knappast att ge några erfarenheter som bidrar till en demokratisk utveckling.
