Skriv eller ring till kongressen och Vita huset löd budskapen som lär upprepas igen på söndag. En stor andel av USA:s 69 miljoner katoliker återfinns i nyckelstater i höstens presidentval, men till saken hör att amerikanska katoliker inte alltid följer kyrkans diktat.

Stormen bröt ut när hälsovårdsminister Kathleen Sebelius utfärdade de slutgiltiga reglerna för den nya hälsovårdslagen: från och med den 1 augusti måste alla tillåtna p-medel täckas i den nya försäkringen, utan egenavgifter. Ärkebiskopen i New York, Timothy Dolan, ordförande i biskoparnas organisation USCCB, skickade då ut följande uttalande:

– Aldrig tidigare har den federala statsmakten tvingat privatpersoner och organisationer att gå ut och köpa en vara som strider mot deras samveten. Detta får inte hända i ett land där religionsfrihet nämns först i rättighetsförklaringen.

I liknande appeller från andra biskopar nämns sterilisering och ”abortframkallande medel” som strider mot kyrkans lära och det är de kodorden som sedan dyker upp i debatten.

De republikanska presidentkandidaterna, som är inbegripna i en allt bittrare utslagningsomgång, tog genast fasta på beslutet.

– Han har praktiskt taget förklarat krig mot katolska kyrkan, sa förre talmannen Newt Gingrich, som konverterat till katolicismen, om Barack Obama.

Aldrig tidigare har den federala statsmakten tvingat privatpersoner och organisationer att gå ut och köpa en vara som strider mot deras samveten

Timothy Dolan, ärkebiskop i New York

I Sebelius försvar ingår att 28 delstater redan ställer sådana krav, att antalet aborter kommer att minska om fler kvinnor får tillgång till p-medel, att religiösa samfund i sin egenskap av arbetsgivare undantas – och att den gamla ”samvetsregeln” som gäller enskilda läkare och sköterskor gäller. Nämnas kan att Sebelius fick kritik nyligen från andra håll om beslutet att minderåriga måste ha recept för att få ut så kallade dagen-efter-piller.

Eftervalsanalyserna 2008 tydde på att Barack Obama fick 54 procent av de katolska rösterna. Flera vänstersinnade katoliker, som Washington Post-krönikören E J Dionne, beklagar beslutet, medan andra inte kan förstå att Obama hamnar i skamvrån för att ge bidrag till preventivmedel som en bedövande majoritet av katolikerna ändå använder.

Ett besläktat drama utspelades i förra veckan när det uppdagades att den stora bröstcancerorganisationen Susan G Komen Race for the Cure infört en viktig policyförändring. Bidrag skulle inte längre ges till Planned Parenthood, som är en kedja kvinnokliniker som står i fokus för abortmotståndare och är föremål för en kongressutredning – trots att man visat att inga skattemedel går till aborter.

Reaktionen blev blixtsnabb med ilskna mejl och hot från kvinnor om att aldrig mer bidra till Komen, som gjort rosa band världsberömda och samlat in nära 2 miljarder dollar till forskning via deltagare i välgörenhetslopp och matchande företagssponsorer. Efter något dygn gjorde Komens grundare en helomvändning i enlighet med välkända rutiner efter pr-fadäser. Efteråt framhöll både Komen och Planned Parenthood att donationerna ökat.

Vårdreformen som ofta kallas ”Obamacare” kommer att stå i centrum på allvar under mars. Högsta domstolen avsätter då hela fem och en halv timme för att belysa tre aspekter i överklagandena som inkommit från delstaterna. Invändningarna gäller i första hand det så kallade individuella mandatet, ett tvång att teckna försäkring, som försäkringsexperter anser är nödvändigt för att sprida riskerna och sänka kostnaderna för alla, men som republikaner hävdar strider mot grundlagen.