Stockholm”Vi vill ha tillbaka den mark som inkräktarna – fyrahundrasjuttio år av europeisk kolonisation - stal från våra förfäder!” är stridsropet. Av landets tvåtusen indianbyar är nu cirka hundra i öppen konflikt med regeringen. Och i högst nio, enligt regeringen, har det resulterat i våld.
I augusti dödades Jaime Mendoza, en 24-årig mapuche-aktivist, av polisen när han deltog i en markockupation. Det var det andra dödsfallet under Michelle Bachelets tid som president. I januari 2008 sköts en annan ung mapuche ihjäl av polisen när han tog sig in på privat mark.
Polisräderna mot mapuche-byar i oktober, då även barn, kvinnor och äldre drabbades, har fått Unicef och FN:s människorättkommission att klaga hos den chilenska regeringen.
Chiles socialistiska president Michelle Bachelet lovade under sin valkampanj 2006 – och senare – att inte använda terroristlagar mot mapuchefolket, som utgör cirka 700000 av Chiles 17 miljoner invånare. Men nu tycker regeringen att det är dags att ta i med hårdhandskarna; att domare och åklagare får göra vad som de anser vara nödvändigt.
–Detta är terroristdåd, att skjuta på människor, sätta eld på bussar och fabriker, förklarade José Viera-Gallo, minister för frågor som rör ursprungsfolken.
Därför ska nu ett 30-tal mapuche-aktivister ställas inför rätta med hemliga bevis, skyddade vittnen, långa häktningstider och andra hårda lagregler, som skapades under general Augusto Pinochets militärdiktatur (1973-90).
Enligt organisationen Liberar, som ger juridisk hjälp till indianbyarna, sitter nu mer än femtio mapuche-aktivister i fängelse. Förra helgen fick några av dessa ”politiska fångar” – som de kallar sig själva – besök av en grupp utländska journalister, som även besökte sjukhus och byar som attackerats av polisen, på jakt efter missänkta.
–Om regeringen säger: låt oss sitta ner och försöka hitta en lösning, då kommer vi att vara där, säger Héctor Llaitul, som sitter i El Manzano-fängelset i staden Concepción.
Llaitul leder den radikala gruppen CAM, som hårdast driver kraven på en egen, självstyrande ”mapuchenation”. Men hans kampmetoder har lett till att han nu riskerar 40 års fängelse om han döms för mordförsök, grovt rån, terrorism och myndighetstrots.
För de styrande i Chile är det helt otänkbart att ge mapuchefolket en del av landet som de själva kan bestämma över, en autonomi.
–Idén att återuppbygga Wallmapu (mapuche-land) är en utopi, det har inget med verkligheten att göra, säger minister Viera-Gallo, citerad av nyhetsbyrån IPS.
–Om vi ska förstå autonomi som Llaitul och de mest extrema ser saken, som i Baskien eller Katalonien, så är det inte möjligt – för mapuchefolket är i minoritet överallt.
President Bachelet har varit mån om att skynda på statens inköp av mark för att överlämna den till fattiga indianbönder. Sedan Chile åter blev en demokrati 1990 har den regerande mitten/vänsterkoalitionen överlämnat 650 000 hektar till över hundra mapuchesamhällen. En tredjedel av detta har gjorts sedan Bachelet blev president 2006. Men på grund av snabbt stigande markpriser har processen tappat fart på senare tid.
Tipsa andra
Fakta
Mapuche ("jordens folk") är en ursprungsbefolkning som lever i centrala och södra Chile samt angränsande delar av Argentina. Deras språk heter mapudungun. Mapuches ekonomi är baserat på jordbruk och hantverk.
Mapuchefolket lyckades i över 300 år stå emot spanjorernas försök att kuva dem. Under vissa perioder bedrevs handel och utbyte mellan mapuches och spanjorer/chilenare.
Det var först 1881 som de besegrades militärt och tvingades bosätta sig i regionen Araucanía, söder om floden Bio-Bio, som ligger 55 mil söder om huvudstaden Santiago. Regionens huvudort heter Temuco.
Det finns cirka 700 000 mapuches i Chile – 4 procent av befolkningen – och cirka 300 000 på den argentinska sidan av Anderna. Nära hälften av Chiles mapuches bor numera i huvudstaden Santiago.
På mapucheindianernas traditionella marker finns rikliga naturtillgångar som skog, mineraler och vattendrag. Detta har lett till konflikter med skogs-, gruv- och kraftbolag.
