Det rör sig om Viktor Bout, som greps i Bangkok den 6 mars i år efter ett tips från de amerikanska myndigheterna. För dem är han en av världens värsta vapenhandlare, som på 90-talet bröt alla tänkbara embargon i Afrika. När han greps satt han och förhandlade med vad han trodde var representanter för den colombianska Farcgerillan, som USA hävdar finansierar sin väpnade kamp med inkomster från kokainhandeln.

Men ”gerillaofficerarna” var i själva verket agenter för den amerikanska narkotikapolisen, DEA, the Drug Enforcement ­Administration. I Ryssland ses Bout bara som en vanlig affärsman – men som råkar ha förbindelser långt upp i maktens korridorer i Moskva.

Bout har inte träffat någon västerländsk journalist sedan han greps på ett hotell i Bangkok, bara några timmar efter att han anlänt till Thailand.

Men han gick med på att träffa SvD:s medarbetare, kanske mest för att påvisa sin oskuld. Vi sitter i ett besöksrum i rannsakningshäktet intill Khlong Prem-fängelset i Bangkoks norra förorter, där knarkhandlare, mördare och tjuvar väntar på rättegång. Jag får inte ta med mig kamera eller bandspelare, men vi kan tala fritt utan övervakning. Och Bout är märkbart upprörd över vad som hänt. På flytande engelska breder han ut sin ilska mot USA och allt det står för:

–Tidigare såg jag upp till amerikanerna. Men idag avskyr jag dem, och det gör hela världen. De tror de kan göra vad de vill överallt.

Bout hävdar att han bara driver ett företag som underhåller flygplan och flygplatser i Ryssland. Och, säger han med stolthet, han har en farm i Kaukasus där man ystar fårost, som säljs till restauranger i Moskva.

Trots sitt rykte som en ”dödens handelsman” är Bout hälsomedveten. Han är vegetarian och ­bekymrar sig över de afrikanska regnskogarnas framtid.

Han är också språkbegåvad, utbildad vid den dåvarande sovjetmilitärens språkskola i Moskva. Han lärde sig där portugisiska, som kom väl till pass då han senare hamnade i Moçambique och Angola. Han behärskar dessutom franska och spanska, samt sägs, det, flera afrikanska språk.

Det var i Afrika hans flotta av gamla ryska flygplan försåg både regeringar och upprorsrörelser med vapen, vilket blev förebilden till vapenhandlaren Yuri Orlov i filmen Lord of War med Nicolas Cage i huvudrollen. När jag frågar honom vad han tycker om den filmen höjer han rösten igen:

–Skitsnack. Jag tycker synd om Nicolas Cage som spelade med i en sån dålig film. Jag har aldrig gjort något olagligt. Jag bara transporterade varor och var inte ansvarig för vad som lastades på mina plan. Om jag är en vapenhandlare så vore varenda taxichaufför i Bangkok kriminell om han skjutsat en knark- eller ­vapenhandlare.

Ernst Hogendoorn, en holländsk expert på internationell vapenhandel vid Human Rights Watch Arms Division som tidigare ­undersökt brott mot vapen­embargon i Afrika för FN, menar dock att jämförelsen med en ­”taxichaufför” inte håller:

–En del pressrapporter har ­varit överdrivna, men det råder ingen tvekan om att han levererat vapen till flera konflikthärdar i Centralasien och Afrika. Men det hade samtidigt varit omöjligt för honom att bedriva den där verksamheten utan stöd och samarbete med folk på höga positioner i Moskva.

Det är kanske just därför ryssarna inte vill ha honom utlämnad till USA.

Han vet för mycket. Enligt amerikanska källor utövar ryssarna hårda påtryckningar på Thailand för att få honom tillbaka till Ryssland.

Thailand vill importera naturgas från Ryssland och har förhandlat om vapenleveranser, vilket visar hur delikat ärendet är här. Den ryska dagstidningen Nezavisimaya Gazeta skrev i en kommentar den 19 maj att Thailand, sedan länge en av USA:s främsta allierade i Asien, på senare tid visat sig mer självständig­t och att fällan som riggades i Bangkok var ett försök att underminera de förbättrade relationerna mellan Bangkok och Moskva.

Amerikanska källor tillbakavisar självfallet allt sådant och ser gripandet av Bout som ett led i kampen mot privata vapenhandlare, som förser vad USA betraktar som terroristorganisationer med vapen. Och om han råkar vara ryss kan det bara stärka USA:s argument att Ryssland inte längre är en vänskaplig ­nation, utan en källa till sådana vapen.

Men hur det än ligger till­ och vad Bout egentligen representerar så visar dragkampen i Bangkok att USA och Ryssland åter­igen blivit rivaler på den internationella arenan.

Och thailändarna? De skulle helst av allt vilja bli av med Bout. Frågan är bara vem man minst vill stöta sig med: USA eller ­Ryssland? Samtidigt pågår också en juridisk process – och ”taxichauffören” Bout har utan tvekan haft råd att anlita skickliga advokater.