Haiti rasade samman som ett korthus i jordbävningen. Allt förintades på några sekunder: miljoner hus, infrastruktur, sjukhus och skolor, presidentpalatset, FN-högkvarteret. Allting slutade att fungera: regering, polisväsende, brandkår, industrier, skolor, rättsväsende, sjukvården. Hela staten Haiti upphörde att existera denna grymma tisdag den 12 januari 2010.

Vad händer när en hel stat med tio miljoner invånare slutar att fungera – bortsett från tragedin att tre miljoner är i desperat behov av nödhjälp och gatorna fyllda med lik? I dagens akuta läge är räddningen FN men framför allt USA, menar Haitiexperten och nationalekonomen Mats Lundahl.

–Ju mer amerikansk militär, desto bättre i dagens kaotiska situation. Det bästa är ett enda befäl, och USA måste ta ledningen. Det går inte att ha FN-styrkor med folk från Bangladesh, Nepal och Sydafrika som ska försöka koordinera och hålla ordning. FN fungerade dessutom knackigt tidigare i Haiti, säger Lundahl.

Man måste snabbt få kontroll över säkerheten för att annat ska fungera, betonar han. I dagsläget handlar det inte om vem som har rätt att gå in, utan vem som är bäst rustad.

–Plundringarna ökar, fängelset har rasat, en massa vapen är i omlopp, folk är desperata och hjälptransporter måste betala mutor för att ta sig genom vägspärrar. Det är groteskt.

FN har inte kapacitet att ta sig an styret av landet, då världsorganisationen slogs ut helt av jordbävningen och två toppchefer dödades, menar Lundahl.

USA har också en moralisk plikt att försöka få Haiti på fötter, säger han. USA har en dyster historia i landet. Amerikanska trupper ockuperade Haiti mellan 1915 och 1934, och USA betraktade länge önationen som sin bakgård. 1994 skickade USA 20000 soldater till landet för att återinstallera president Jean-Bertrand Artistide – som tvingades lämna landet efter kaotiska och korrupta år 2004.

–USA försökte två gånger men fick aldrig ordning på Haiti. Istället kördes landet i botten med BNP som rasade 30 procent på tre år och korruptionen som bredde ut sig. Man har nu ett moraliskt ansvar att ta sig an landet, säger Lundahl.

Amerikanernas intresse beror också på att en halv miljon haitier bor i USA, samt att man har en svart president, tror han.

–Det spelar absolut en roll att Obama är svart president. Många blickar i den svarta delen av världen följer noga vad han gör med Haiti.

Utrikesminister Hillary Clinton försäkrade vid sitt blixtbesök i Haiti i lördags att amerikanerna är beredda att stanna under överskådlig tid. De kommer säkerligen att vara del av återuppbyggnaden, men många frågar sig hur Obama sedan ska hinna med Haiti när han har krigen i Irak och Afghanistan samt Jemen, Pakistan och Iran på sin utrikespolitiska bricka. Vad händer då?

–Haiti står vid ett vägskäl. Antingen faller man tillbaka i det gamla och det vore illa. Eller så får man nytändning och börjar på ett nytt nationsbygge med hjälp av det internationella samfundet, säger Mats Lundahl.

Han tror att det behövs en internationell närvaro i Haiti under de närmaste 10–20 åren, men det vore definitivt inte bra med en tredje amerikansk ockupation. Istället krävs en form av internationell förvaltning eller protektorat, anser han.

–Kanske i samma form som Östtimor. Haiti behöver också en Marshallplan som i Europa efter andra världskriget. Men Europa hade ett organisatoriskt minne och en kultur på plats. Haiti har hela tiden varit en plundrarstat, säger Mats Lundahl.

Chanserna att någon haitisk ledargestalt träder fram för att styra landet ser Mats Lundahl som mycket små. Det finns ingen att vaska fram ur den politiska klassen, Jean-Baptiste Aristide är rökt, korrupt och ingen enande symbol och nuvarande presidenten René Préval bara en teknokrat som inte åstadkommit något.

Washingtonadministrationen har dock sagt att de litar på Préval, och anser att han är en person att samarbeta med. Det tycker inte Jean-Louis Arcand, Haitiexpert vid Institut de Hautes Etudes Internationales i Genève.

–Haiti är bästa exemplet på en totalt icke-fungerande stat redan före jordbävningen. Det sista man ska göra i Haiti är att lägga makten i händerna på staten. Det behövs ett slags protektorat under FN-kontroll som i Liberia eller Kosovo, säger han.

–Fast visst är Haiti en suverän stat, och medborgarna kan sätta sig på tvären, säger Jean-Louis Arcand.