–Jihadism är ett stort problem på många håll i Europa, men i Sverige ser vi bara små tecken på det, säger kriminalvårdens generaldirektör Lars Nylén till SvD.
Som myndighetschef i EU:s ordförandeland har han hållit en konferens i Uppsala med kriminalvårdskolleger från EU på temat: Mot radikaliseringen och för rehabilitering av intagna.
Med radikalisering avses här brottsbenägna extrema rörelser, de må höra till yttersta vänster- eller högerkanten eller yttra sig som jihadism, våldsbenägen islamism.
Lars Nylén, tidigare chef för rikskrim, slår ett slag för att kriminalvårdsstyrelserna i EU ska få egna samarbetsformer i likhet med det som polisen redan har inom Europol och åklagarna inom Eurojust.
Han hoppas att justitieminister Beatrice Ask inom ramen för det Stockholmsprogram som är i stöpsleven ska peka på behovet av regelbundna möten mellan EU-ländernas generaldirektörer för fängelser och frivård.
–Istället för att fängelserna ska bli en het gryta vill vi att man ska använda kriminalvården för rehabilitering, säger Lars Nylén.
Farhad Khosrokhavar, exiliransk professor från Paris, har skrivit åtskilligt om islamism och om muslimska fångar i europeiska fängelser. Han levererade flera förslag till kriminalvårdscheferna från EU-länderna om vad som kan göras för att motverka jihadistiska värvningsförsök på fängelserna.
Han ser ett stort behov av fler imamer på fängelserna – imamer som predikar en måttfull version av islam och som kan motverka jihadisternas våldsbudskap. Personalen på fängelserna måste också lära sig mer om muslimers religiösa sedvänjor och visa respekt för de troende under exempelvis dagliga bönestunder och fredagsbönen.
Där återstår mycket att göra, inte minst i Frankrike som med sina fem miljoner muslimer också har en hög andel intagna av muslimsk bakgrund. På vissa fängelser är de så många som 50–70 procent av fångarna, enligt professorn från Paris.
Dock ser Khosrokhavar ingen direkt motsvarighet inom EU till de grova övergrepp som amerikanska fångvaktare begick mot irakiska fångar i Abu Ghraib i Bagdad. Han vill inte heller överdriva problemet med radikal islamism i Europa, trots Madrid- och Londonbomberna för några år sedan.
–I EU har 2500 personer som är involverade i jihadism identifierats. Det är personer som antingen sitter i fängelse eller söks av rättsväsendet. Hamnar de i fängelse kan de bli farliga och värva andra.
Av dessa 2500 finns de flesta i Storbritannien eller Frankrike, säger professor Khosrokhavar. Ingen vet vad som kommer att hända med de många jihadister i franska fängelser som snart har avtjänat sina straff och ska bli frisläppta inom kort, betonar han.
Två kategorier av fångar är särskilt mottagliga för jihadisternas värvningsförsök, enligt Khosrokhavar.
–Den ena kategorin är konvertiterna som inte vet något om islam. I väst uppfattas islam ofta som de förtrycktas religion. Många intagna har svårt att värja sig mot en sådan attraktionskraft. Om de bär på ett hat mot samhället tror de kanske att islam kan legitimera det. En del av dem blir radikala islamister.
Den andra gruppen, som jihadister kan försöka värva till självmordsbombningar eller andra våldsdåd, är andra eller tredje generationens invandrare – om de har hamnat på samhällets skuggsida.
–Människor som är ekonomiskt utsatta, kulturellt marginaliserade och socialt utstötta bär på en aversion mot samhället och känner sig inte välkomnade i Europa. En del av dem kan bli frestade att bli jihadister, som en sorts hämnd.
