”Krig är Guds sätt att lära amerikanerna geografi”. Detta yttrande från en amerikansk 1800-talsförfattare gäller än idag. Efter den nigerianska ”kalsongbombaren” Umar Farouk Abdulmutallabs misslyckade försök i‑julhelgen att spränga ett passagerarplan på väg från Amsterdam till Detroit uttalar sig en USA-diplomat om sina landsmäns nymornade intresse för Jemen:
–Terror är Guds sätt att lära amerikanerna geografi.
Abdulmutallab är vår man, hävdade al-Qaida på den Arabiska halvön efter det att nigerianen gripits med en sprängladdning gömd i underkläderna. I det klanstyrda Jemen har terrornätverket al-Qaida skaffat sig djupa förgreningar. Men al-Qaida är bara ett av många problem i det land som en gång kallades Lyckliga Arabien av romarna.
Andra problem är en korrupt regim, en säkerhetsapparat som är infiltrerad av salafister (bokstavstroende sunniter), utbredd fattigdom, avsaknad av rättsapparat, separatister i söder samt shiitiska rebellerna i norr som har slagits mot den saudiska krigsmakten. När SvD frågar en politisk analytiker från Jemen vad staten består av idag svarar han: ”president Ali Abdullah Saleh, hans släkt och affärsvänner”.
Det har gjorts gällande att de shiitiska houthi-rebeller som slagits mot den saudiska militären i‑norr skulle ha varit ombud för Iran. Men det bestrids av SvD:s jemenitiska källa, som vill vara anonym:
–Iranierna finns inte i Jemen och deras inflytande är försumbart. Staten försöker däremot använda iranierna som ett spöke som de kan skrämma saudier och amerikaner med.
Sammantaget är dock alla rädda för att Jemen ska bli nästa kollapsade stat och att al-Qaida ska få än starkare fotfäste där.
Jemenfrågan ligger på president Barack Obamas bord vid sidan av andra krishärdar som pockar på hans uppmärksamhet. Obama vill agera tillsammans med Jemens regering. Men regimen är inte representativ utan korrupt och förtryckande.
Hökar i USA kräver skarpa vapen. Nästa krig kommer att gälla Jemen, säger de.
Flera västexperter på Jemen är dock oroade för att president Obama ska ge vika för trycket och gå in för militär intervention. Någon militär quick-fix finns inte.
–Jemeniterna har alltid enats mot utländska angripare, betonar SvD:s källa.
Frågeställningen ska inte börja med ”vad USA ska göra” utan vad som är roten till det onda, poängterar bedömaren från Jemen. Han går tillbaka till tidigt 1980-tal, när arabiska mujaheddin (gudskrigare) med stöd av Pakistan, Saudiarabien eller USA skickades till Afghanistan för att slåss mot den ogudaktiga invasionsmakten från Sovjetunionen. De arabiska frivilliga var i många fall jemeniter. Åtskilliga hade levt som andra klassens invånare i‑det saudiska kungariket.
Alla vet vad som därefter hände i‑Afghanistan. Men få vet vad som hände i Jemen.
–Vid den här tiden hade saudierna kontroll över Jemens inrikes- och utrikespolitik. Saudierna var USA:s ombud i Jemen som då ännu var delat i två stater. Amerikanerna och saudierna hade ett gemensamt intresse av att stoppa influensen i Nord-Jemen från Syd-Jemen, som fram till 1990 var en socialistisk folkrepublik stödd av Sovjet, DDR och Kuba.
Saudierna skickade sin ideologi på export. I Jemen gick otaliga unga män i saudi-influerade Koranskolor. Saudierna inrättade också en politisk säkerhetsapparat i Jemen. Det gynnade dagens president Ali Abdullah Saleh och hans familj.
Men presidentens makt når inte långt. Jemen har ytterst få polisstationer, domstolar eller fängelser per capita. I stället vakar starka klaner eller stamhövdingar över sina områden. Så har det alltid varit, säger jemeniter som SvD talat med.
–Jemen är ett väldigt konservativt, islamiskt samhälle. Människor kommer att sluta upp bakom salafisterna mot dem som intervenerar militärt i landet. Det som kan stoppa en konfrontation är en regional säkerhetspolitik. Jemen behöver utveckling, federalism och starka lokala institutioner, säger SvD:s källa.
Det kräver långsiktig satsning med fokus på nästa generation.
–Jordanien har bäst militär och politisk förmåga att påverka Jemen. Jordanierna har inte samma negativa belastning i Jemen som saudier, egyptier eller amerikaner, säger den politiske bedömaren från Jemen.
