SvD i Bombay. Michelle Ruparel berättar att kvinnan och barnen, som tillfälligt bodde på hotellet, låste in sig i sin svit när skottlossningen började. När eld från granatexplosioner härjade våningsplanet hade de inte en chans att fly utan brändes inne.

På gatan där vi står är trafiken gles men lugnet är bedrägligt. Två dagar efter terrorattackernas början pågår fortfarande kraftig beskjutning och explosioner på flera håll i staden. Strax före skymningen, hörs explosion efter explosion vid hotellet Taj Mahal när militären försöker eliminera de terrorister som finns kvar i den pampiga byggnaden. Många av oss journalister hukar för varje smäll bakom räddningsfordon och tv-teamens satellittruckar.

Två personer träffas av vad som verkar vara granatsplitter. En av dem är AFP-journalisten Karishma Vays som förs bort i ambulans.

–Jag var först rädd att det var en kula som gick in i benet, men det verkar ha varit splitter, säger hon senare på telefon efter att ha kunnat lämna sjukhuset.

Hon har det senaste året haft många uppdrag i Afghanistan men konstaterar förundrat att det var i finansstaden Bombay av alla ställen som hon skulle skadas. Att Bombay de senaste dagarna på många håll liknat en krigszon har chockat staden djupt.

I går morse vaknar vi av smattret från militärhelikoptrar och explosioner från Nariman House, där terrorister håller gisslan på ett judiskt center. På de smala gatorna kring centret trängs nyfikna män bakom militärens avspärrningar för att få en skymt av soldater i kamouflageuniform. Kvinnor och småbarn hänger över slitna balkongräcken.

I trapphuset till ett äldre bostadshus, dit jag klättrat för att få bättre utsikt, är trebarnsmamman Jennifer Khan en av dem som försöker uppfatta vad som händer. Egentligen skulle hon behöva gå ut och handla, indiska hushåll handlar sällan mer än för en dag i taget, och nu är maten slut.

Hela gårdagen följde hon och familjen dramat på tv. Familjens telefonkiosk och internetkafé ligger vägg i vägg med turistrestaurangen Leopolds, en av attentatsplatserna. Två av familjens anställda sköts i benen och vårdas på sjukhus. Hennes man undkom kulorna med en hårsmån men hann tydligt se attentatsmännen innan de sprang vidare mot hotellet Taj Mahal.

–De var långa, ljusa i 20-25 årsåldern, stiliga unga män, säger Jennifer Khan.

Nu bekymrar hon sig inte bara över läget i Bombay utan också för hur affärerna ska påverkas av attentaten. Familjen har haft sin lilla verksamhet i femton år och de flesta av kunderna är turister.

Efter en dramatisk dag har militären intagit det judiska centret, men samtliga i gisslan har mördats. Den totala dödssiffran från attentaten stiger stadigt allt eftersom specialstyrkor säkrar våningsplan på lyxhotellen och hittar rum med fler döda människor.

Utanför Trident-Oberoi var stämningen spänd bland väntande anhöriga. Flera av dem som kunde lämna hotellet var svårt chockade, andra jublade över att vara i säkerhet och sade att hotellpersonalen gjort ett fantastiskt arbete.

Familjen Mangeshikar – två vuxna och en dotter – har berättat för nyhetsbyråer att de befann sig i hotellobbyn på Taj Mahal när terroristerna började skjuta. Hotellets personal hjälpte familjen och andra gäster att fly genom servicetrappor och gångar när de plötsligt stod öga mot öga med en ung terrorist som började skjuta. Hotellets serviceman skyddade familjen Mangeshikar, och tog kulorna.

En som haft tur är skotten Ian Morrison som arbetar på ett skeppsvarv i delstaten Gujarat. Incheckad på Taj Mahal i onsdags hade han lämnat hotellet för att besöka ett fartyg till havs. När han och en kollega kom tillbaka på kvällen hade attentatsmännen redan slagit till och den lilla båt de färdades i stoppades från att lägga till.

Tacksam över att själv vara i säkerhet, fnyser han dock över det allmänna säkerhetsläget och berättar att båtbesättningen tvingades betala mutor till hamnpersonalen för att de skulle släppas i land.

–Till och med när landet är i kris, finns det de som kräver mutor, säger han och skakar argt på huvudet.

Exakt hur många som haft oturen att befinna sig på fel plats i Bombay under den ödesdigra onsdagskvällen är ännu inte klart. Klart är dock att det kommer att ta tid innan staden repar sig och invånarna vågar återvända till biografer och restauranger.

Visserligen har Bombay-borna utsatts för svåra bombattentat tidigare men den välorganiserade brutalitet som lamslagit staden de senaste dagarna är av en helt ny dimension.