LONDON Det är ett myller av människor vid Stratfords tågstation. Vakter, volontärer, poliser, skyltar, staket och megafoner pekar ut och basunerar högt så att alla går åt samma håll. Likt boskap slussas åskådarna vidare bort mot OS-parken, där arenorna och det nybyggda jättelika shoppingcentret ligger.

Ingen tar vägen åt andra hållet, mot Maryland och Leytonstone. Här är OS så nära att man kan skymta Olympiastadion bortom skorstenarna. Men ändå så långt borta.

–Vi har mest sett lastbilar, stora maskiner, poliser och vakter de senaste åren när allt ställts i ordning. Det har känts som rena kriget ibland men ingen har brytt sig om oss. Jo, en dag kom någon från någon myndighet och gav oss blommor. Men det var väl till vår begravning kanske, säger frisören Alex Mason, ägaren till Hair Swagg, en liten karibisk hårsalong på Leytonstone Road.

Det är ett slitet, ruffigt, mångkulturellt område. Här bor och driver framför allt många inflyttade jamaicaner sina verksamheter.

Alex Mason kom hit för tio år sedan. Han saknar värmen och det avslappnade livet från Kingston, men säger att solen inte räckte för att stanna kvar.

–Vi får se om jag flyttar hem igen. Det här landet har inget liv, men det går åtminstone att tjäna pengar. Och nu har jag min familj här.

Han är besviken på OS, på myndigheterna och på det som han upplever som tomma ord.

–De har sagt att OS skulle bli ett lyft för affärerna och för området, men inget har hänt. Snarare känns det som en spökstad eftersom det kommit så många varningar om hur rörigt allt skulle vara. Det har dessutom varit omöjligt att få tag i biljetter eftersom man var tvungen att köpa i paket. Nej, OS är bara för utvalda sponsorer och de rika.

Hans kunder nickar instämmande. De känner sig lurade på festen. Pratar om hutlösa biljettpriser och att de inte har någon som helst möjlighet att se något av tävlingarna.

–Jag har till och med bytt kanal på tv:n. Ser hellre på något annat än OS. Åtminstone innan det är dags för friidrotten och 100, 200 meter och stafetterna. Det missar vi självklart inte, säger Alex Mason. Han vill helst se Usain Bolt vinna i morgon kväll, då finalen på 100 meter avgörs.

–Jag höll faktiskt på Yohan Blake fram till uttagningarna. Tyckte det kunde vara kul med en ny mästare. Men efter hans dubbla segrar i juni tycker jag att han blivit alldeles för stöddig. Bolt är mer cool och tar allt med ett leende. Han är vår man.

En kilometer från Hair Swagg har Marylands lilla skolgård på Buxton Road förvandlats till en jamaicansk festival med musik, utställningar, liveuppträdanden, teater, försäljning och mat. Två grön-gul-svarta flaggor markerar entrén. Det är glest med besökare så här tidigt på eftermiddagen.

Festivalgeneralen Colin Robinson hälsar oss välkomna och deklarerar att det lär komma betydligt fler framåt kvällen då musikalen The harder they come, baserad på filmen från 1972 som gjorde Jimmy Cliff känd, ska spelas.

Colin Robinson har bott i England i 54 år. Han har organiserat festivalen, som pågår under hela de olympiska spelen, med målsättning att besökarna ska få smaka, se, lyssna, dofta och känna mångsidigheten i den jamaicanska kulturen.

– Och vi kommer att få hit några av de jamaicanska OS-stjärnorna också, men jag kan inte säga vilken kväll det blir. Men jag garanterar att de kommer. Kanske Usain Bolt, till och med, säger han.

I ena hörnet av skolgården leker syskonen Shai, Nika-Ka-Re och Kam i sanden som ska ge en känsla av Karibien. Det gäller att ha bra fantasi och när regnet attackerar tar de skydd under ett parasoll vid matborden.

Marsha Wisdom har bott i London i tio år. Hon säljer tröjor, mössor, halsdukar och annat smått och gott i de jamaicanska färgerna vid ett av stånden.

– Jag trodde att det skulle komma många fler besökare hit när OS är så nära och Jamaica har de mest kända idrottarna. Men hur ska vi kunna konkurrera mot hela den väldiga OS-apparaten…? Jag har inte sålt mycket så här långt, men det kanske blir bättre. Framför allt på måndag kväll.

Då, den 6 augusti, firar Jamaica 50 år som självständig stat. En stor händelse för alla jamaicaner. Förväntningarna är mycket höga. Prisutdelningen för herrarnas 100 meter är den 6 augusti och självklart hoppas vi på minst två, helst tre, jamaicaner på prispallen, säger André Lowe, friidrottsexpert på tidningen The Gleaner.

–Att OS avgörs i London är speciellt för de jamaicanska deltagarna. Det är nästan som ett hemma-OS. Vi var ju koloniserade av England som är något av vårt moderland. Alla hemma på Jamaica har någon kusin, faster, moster, bror eller syster som bor i England. London och Birmingham är de städer där det bor flest jamaicaner utanför Kingston. Dessutom deltog vi för första gången i OS 1948 just här i London och nu sluts en cirkel. Det är symboliskt, säger Andre Lowe.

Fotnot: Missa inte Usain Bolts 100-meterslopp i dag kl 13.30 på SVT 1.


OS-guider:

Svenskarnas program – timme för timme

Komplett OS-program med svenska tv-tider

Här är de svenska hoppen i London-OS