László Csizsik-Csatáry beskylls för att ha hjälpt till att deportera nästan 16 000 judar till förintelselägren och för att ha utmärkt sig genom extrem brutalitet.

Han spårades upp av medarbetare till Simon Wiesenthal-centret som tipsade den brittiska skandaltidningen The Sun.

– Låt mig vara i fred, sa han när reportrarna ringde på och den uppenbart chockade 97-åringen öppnade dörren till lägenheten i utkanten av Budapest.

Bilder som The Sun publicerat visar en välklädd äldre herre i keps, ljusa byxor och rutig kavaj på väg hem från en livsmedelsaffär. Enligt tidningen kör han fortfarande bil, ägnar sig åt resor och långa promenader.

– Han är gammal. Men man ska tänka på honom som en person som på toppen av sin kroppsliga styrka ägnade all sin energi åt att förfölja och mörda oskyldiga män, kvinnor och barn, kommenterar nazistjägaren Efraim Zuroff från Simon-Wiesenthalcentret i Jerusalem.

László Csizsik-Csatáry var under kriget polisofficer och chef för ett deportationsläger i Kosice i nuvarande Slovakien varifrån nästan 16 000 judar fördes till Auschwitz.

Efter kriget lyckades han fly till Kanada där han levde under falsk identitet och bedrev en framgångsrik konsthandel. 1997 upptäcktes han och gick under jorden när kanadensiska regeringen vidtog åtgärder för att åtala honom. I sin frånvaro dömdes han 1948 till döden i dåvarande Tjeckoslovakien.

I Budapest har László Csizsik-Csatáry förhörts av åklagare vid enheten för krigsförbrytelser, i först hand angående beskyllningar om tortyr i väntan på utförligare material från Israel.

– Jag löd order och gjorde min plikt, ska han enligt de ungerska medierna ha sagt vid förhöret.

I de tyska krigsförbrytararkiven finns det inga uppgifter om László Csizsik-Csatáry eftersom myndigheterna bara utreder brott som begåtts av tyskar eller av medlemmar i tyska organisationer.

Totalt uppskattas domstolar i Förbundsrepubliken Tyskland och dåvarande DDR ha dömt cirka 20 000 nazistförbrytare. Större delen av processerna fördes på 1960- och 1970-talet.

Men än i dag förs det utredningar och förundersökningar i flera hundra fall, enligt myndigheten Zentralstelle zur Aufklärung nationalsozialistischer Verbrechen i Ludwigsburg som sedan 1958 utreder mot krigsförbrytare.

Den sista stora rättegången fördes så sent som 2011 i München mot SS-vakten John Demjanjuk som dömdes till fem års fängelse för medverkan till mord på över 28 000 människor i förintelselägret Sobibor i södra Polen. Både åklagarna och försvarsadvokaten överklagade domen. John Demjanjuk som in i det sista förklarar sig oskyldig avled i mars 2012 innan domen vunnit laga kraft.

Simon-Wiesenthalcentret har sedan dess intensifierat jakten på nazister. I den så kallade Operation Last Chance II erbjuds en belöning på 25 000 euro, cirka 220 000 kronor, för uppgifter som leder till åtal mot nazistiska krigsförbrytare.

– Hög ålder får inte skydda mördare, manar Efraim Zuroff.

Under de senaste 11 åren har det enligt Efraim Zuroff inletts nya utredningar mot över 3 000 nazister. Minst 90 har dömts och 79 nya åtal har väckts.

Hårt kritiserar han att det i flera länder saknas politisk vilja att utreda mot nazister. Det gäller framför allt för de baltiska staterna och Ukraina. Sverige kritiseras för att det av principiella skäl inte utreder mot krigsförbytare från andra världskriget. Orsaken är att grövsta brott begångna före 1985 preskriberas. I Tyskland är preskriptionsregeln för mord avskaffad sedan 1979.