Mandatet för Barrosos förra grupp kommissionärer löpte officiellt ut i slutet av oktober. Men problemen med att få det omstridda Lissabonfördraget ratificerat, sedan turerna kring nomineringen till EU:s två nya toppjobb och slutligen parlamentets underkännande av Bulgariens val av kommissionär, gjorde att en ny inte kunde tillträda.

De gamla kommissionärerna har därför suttit kvar som vingklippta ställföreträdande, utan kraft och vilja att driva igenom nya lagförslag.

– Det har varit frustrerande att gå och vänta. Det har funnits ett tomrum i Europa under en viktig tid som nu, sade Cecilia Malmström som dagen efter som nyinsatt kommissionär med ansvar för rättsfrågor, skulle debattera terroriståtgärder med parlamentarikerna.

Med röstsiffrorna 488–137 fick ”Barroso II” parlamentets stöd. De stora partigrupperna i parlamentet – de konservativa, socialdemokraterna och de liberala – röstade för, medan de gröna, vänstergruppen och EU-skeptikerna gick emot.

Kommissionens största utmaning för den kommande femårsperioden gäller finanskrisen. Det grekiska budgetunderskott är mer än fyra gånger EU:s tillåtna, och Spanien, Portugal, Irland och andra tampas med liknande grava budgetproblem.

Jose Manuel Barroso har annonserat att det första förslag han tänker lägga är att ge EU:s statistikmyndighet Eurostat rätt att kontrollera ländernas räkenskaper, att bli en revisionsmyndighet. Nyligen avslöjades att Aten hade försett Bryssel med otillförlitlig eller falsk statistik om sin haltande budget, vilket ledde till utbredd ilska i Bryssel och EU:s huvudstäder.

Kommissionen vill också ha skarpare kontroll av banker, hedgefonder och andra finansinstitut. I höstas enades EU-länderna om att införa en global skatt på valutatransaktioner, för att stoppa kortsiktiga spekulationer, och flera nya övervakningsorgan planeras för att kontrollera banker och andra finansinstitut som beskylls för att ha orsakat finanskraschen.

Fransmannen Michel Barnier som tar plats som kommissionär för EU:s inre marknad, en av de mäktigaste politiska posterna inom EU som kan göra stora avtryck på Europas finanssektor, har meddelat att hans första resa som kommissionär går till, inte oväntat: London.

Framför allt Storbritannien har rasande motsatt sig idén om hårdare EU-kontroll av finanssektorn, och försvarat strikt, nationellt självbestämmande inom området.

Kommissionen ska dessutom leda arbetet med att få medlemsländerna att anta ny ekonomisk strategi, med ökad sysselsättning och hållbar tillväxt fram till år 2020.

I går sade ledaren för parlamentet liberaler, den förre belgiske premiärministern Guy Verhofstadt att han förväntade sig att den nya kommissionen blir ”en drivande kraft för Europa, vilket inte har varit fallet de senaste fem åren”.

– Lyssna inte för mycket på medlemsländerna! uppmanade Verhofstadt.

De grönas ledare, Daniel Cohn-Bendit, känd från studentupproret i Paris 1968, sade i ett tal som benämns som hans häftigaste sedan studenttiden att han ville se ett verkligt politiskt EU.

– Så fort det finns en möjlighet att få fram ett politiskt Europa, så låter man tillfället gå sig ur händerna. I Köpenhamn missade vi tillfället, sade Cohn-Bendit, med hänvisning till klimatmötet i december som visade upp ett splittrat EU.

– De flesta kommissioner, och de kommissionärer som nu föreslås, har inte varit beslutsamma, har inte haft några visioner eller ambitioner. Hela kommissionen tillsammans, summan av alla dessa nollor: skulle de göra mer? sade Daniel Cohn-Bendit upprört.