Det har sett kört ut flera gånger under de 20, 30 eller kanske 40 år, beroende lite på hur man räknar, som frågan om EU-patentet har legat på det europeiska förhandlingsbordet.
Affärsvärlden och industrin har tjatat om det sedan sjuttiotalet, och klagat över att kontinentens bästa innovatörer och entreprenörer vänder Europa ryggen och reser till Japan eller USA, för att patentregistrering där är smidigt och billigt.
EU-kommissionen vill att uppfinnare och företag bara ska behöva ansöka om patent i ett EU-land och inte i varje enskilt land, som i dag. Man vill också att handlingarna bara ska behöva författas på tre språk: engelska, tyska och franska, för att minska översättningskostnaderna, som i dag kan bli hundratusentals kronor.
Men flera länder med Italien och Spanien i spetsen menar att det är odemokratiskt att tvinga alla utom de fransk-, engelsk och tysktalande att översätta. Ett efter ett har dock de motsträviga bytt sida. Och nu går man fram i klump.
Det nya Lissabonfördraget tillåter så kallat ”fördjupat samarbete”, som är ett sätt för en mindre grupp att gå vidare på ett politikområde när vissa EU-länder ständigt blockerar med veto. Elva länder, däribland Sverige, har bett om att skippa tanken på ett EU-direktiv - en lag som kräver att alla är ombord- och gå vidare med fördjupat samarbetet.
Femton länder till är positiva till detta, enligt en diplomat på plats. Han sade att många känner ”sympati” för Spanien och Italiens språkargument, men att för mycket pengar går förlorade utan ett EU-patent.
Och oddsen att de sista två, Spanien och Italien, när de ser alla andras patentansökningar bli billigare, kastar in handduken och skriver på är höga.
Premiärministrarna José Luis Zapatero och Silvio Berlusconi skrev i ett ilsket öppet brev på fredagen att patentet måste tas upp på toppmötet mellan EU:s stats- och regeringschefer i nästa vecka.
- För oss är detta en politisk fråga, och vi vill ta upp det på EU:s högsta politiska nivå, sade Italiens vice premiärminister Alfredo Mantica till journalister i Bryssel.
Spanien och Italien har kontrat med att man bara ska använda engelska, så får inte tyskar och fransmän ologiska fördelar. De vill också att man väntar på ett utslag från EU-domstolen i Luxemburg innan några steg vidtas.
Ett dokument som läckte från domstolen i höstas pekar på att de språkregler som föreslagits, med bara tre ansökningsspråk, kan anses strida mot EU:s principer om att alla medborgare ska kunna använda sitt eget språk.
