Det blev inga rykande pistoler när FN:s atomenergiorgan IAEA lade fram sin senaste kvartalsrapport om Iran. Där slogs inte fast att Iran skulle ha ett aktivt och hemligt kärnvapenprogram i dag.

– Men den senaste rapporten innehåller den mest detaljerade information vi hittills har sett av vad IAEA vet om Irans nukleära program, säger Shannon Kile, expert på Iran vid fredsforskningsinstitutet Sipri i Stockholm.

Veckan före rapporten hördes krigsmuller från Israels regering. Läckor angav att premiärminister Netanyahu och försvarsminister Barak försökt övertyga regeringskollegorna om en militär attack mot Iran. Vice premiärminister Moshe Yaalon ska ha argumenterat emot och sagt att man måste låta FN-sanktionerna mot Iran få verka och att USA måste ta ledningen om det ska bli en militär operation.

Men Israels president Shimon Peres, gammal Labourledare, stämde in i hökarnas kör:

– Det ligger nu närmare till hands att en militär attack mot Iran kommer att tillämpas än ett diplomatiskt alternativ, sade han dagarna innan IAEA presenterade sin nya kvartalsrapport.

Benjamin ”Bibi” Netanyahu jagar nu läckor. Det spekuleras i om de förra cheferna för underrättelsetjänsterna Mossad och Shin Bet låg bakom nyhetstipsen i syfte att stoppa en riskabel bombkampanj.

Netanyahu ser Iran som ett existentiellt hot mot Israel. Det är han inte ensam om. Tidningen Haaretz visade att 41 procent av israelerna skulle stödja en militär attack mot Iran, medan 39 procent är emot. 20 procent avstod från att svara.

2006 upprepade Bibi, då i opposition, att läget för Israel var som 1938 och att Iran var som Hitlertyskland: ”Ahmadinejad förbereder en ny Förintelse”. Men om jämförelsen höll då skulle det vara som 1943 i dag – och ändå är det fortfarande diplomati plus sanktioner som gäller. Ahmadinejad har dessutom tappat mark i sin hätska strid mot högste ledaren ayatolla Ali Khamenei, vilken har sista ordet över både de iranska Shahab-missilerna och kärnteknikprogrammet.

En militär attack mot Iran skulle öppna Pandoras ask. Ingen vet var den skulle sluta. Med all säkerhet skulle den dra in flera länder och aktörer.

Irans allierade Hizbollah i Libanon och Hamas i Gaza har redan tidigare visat att Israels kärnvapenhegemoni inte skyddar den judiska staten mot regnet av raketer.

En bombkampanj över Iran skulle också skärpa konflikten mellan shiiter och sunniter i Mellanöstern. Saudiarabiens ledare är lika oroade som israelerna över Irans kärntekniska program.

Det saudiska kungahuset har sedan USA:s invasion av Irak 2003, när sunniaraben Saddam Hussein störtades, sett med oro på hur det shiitiska och ickearabiska Iran har stärkts.

Saudiarabiens inhemska shiitiska minoritet lever där kungarikets största oljekällor finns. I grannlandet Bahrain har en shiitisk majoritet försökt göra uppror mot det sunnitiska kungahuset.

Om israeliskt stridsflyg, med stöd av lufttankning, skulle passera saudiskt luftrum vid ett anfall mot Iran väntas ledarna i Riyadh se genom fingrarna, hävdar initierade källor.

Israeliska F-15-plan bestyckade med bunkerkrossare (bomber som kan borra sig ner genom bergrum) måste passera även Irak. Men ledningen i Bagdad, som står Teheran nära, klarar inte att kontrollera sitt eget luftrum.

Vid årsskiftet ska USA:s uttåg ur Irak vara fullbordat. Men det ligger inte i Obamaadministrationens intresse att se Israel inleda ett krig mot Iran. President Obama vill dra ned på USA:s militära insatser i världen. Ett israeliskt anfall mot Iran skulle äventyra amerikaners liv, inte minst i Afghanistan.

– Teheran har lyckats köpa alla av vikt i Kabul, från president Karzai till hans portvakt, säger en exiliransk källa med brett kontaktnät.

En militär kampanj skulle också driva upp oljepriset till oanade höjder i ett läge när världsekonomin håller västvärldens ledare vakna om natten. 40 procent av världens oljeexport passerar genom det smala Hormuzsundet, som Iran kan strypa.

Utomstående bedömare spår att bombningar över Natanz, Arak och andra kärntekniska anläggningar kan fördröja Irans kärntekniska utveckling, men inte stoppa den. Ju högre krigsmullret hörs från Israel – en kärnvapenmakt – desto mer stärker det hökarna i Iran som, enligt IAEA:s tidigare rapporter, hade ett kärnvapenprogram fram till 2003.

Netanyahu kunde köra över president Obama genom att låta bosättningarna expandera. Men en bombkampanj mot Iran är en helt annan sak. Då läggs de tre miljarder dollar som Israel årligen tar emot i bistånd från USA i vågskålen.