President Barack Obama tillhörde de vassaste kritikerna av Irakkriget och gick till val på att ta hem trupperna. En tidtabell hade emellertid redan fastlagts av den förra Bush-regeringen och irakierna som ville ha slut på ockupationen.

De snart nedlagda amerikanska baserna fungerar för närvarande som transportcentraler när materiel ska skickas via flyg, båt eller landvägen till Afghanistan, till militära anläggningar i andra länder i området, hem till USA eller till försäljning och skrotning lokalt.

–Vi har hållit på med denna gradvisa neddragning sedan januari 2009. Som mest var det 176000 soldater här och för tillfället är vi på god väg att möta målet om 50000 man – samtidigt som vi definitivt klarar att forsla bort utrustningen, säger generalmajor Stephen Lanza i ett konferenssamtal från Irak.

Generalmajor Lanza nämner att det bland annat ingick 14000 fordon tillhörande marinkåren i de totalt 700000 olika föremålen i rullorna som hittills avförts. 370 baser har stängts och det blir knappt 100 kvar – mer ansvar läggs under resten av det här året och nästa år på diplomaterna i den amerikanska jätteambassaden i Bagdad, USA:s största i världen.

Efter den 1 september stationeras ungefär hälften av de kvarvarande trupperna, som ska ”ge råd till och assistera” irakiska säkerhetstrupper, i Bagdad och Anbar-provinsen i västra Irak. Resten posteras i övriga landet med mindre närvaro i relativt lugna södra delen men större närvaro längs gränserna till Iran och Syrien. Specialstyrkorna, ungefär 4500 man, minskas inte.

–Vi gör enorma framsteg och utgår från att vi kommer att färdigställa uppdraget både i tid inför den 1 september och sedan slå igen i slutet av 2011, säger Stephen Lanza.

Regeringsbildningen efter valet den 7 mars är ännu inte klar och igår bröt samtalen mellan Iraks två mäktigaste politiska block samman. Beskedet om de strandade förhandlingarna kom samtidigt som ett dussin irakiska organisationer krävde att landets högsta domstol upplöser parlamentet och utlyser nyval, eftersom parlamentets tillfällige talman inte sett till att val till talman och president hållits. Detta är enligt organisationerna ett brott mot grundlagen.

Men 50000 amerikanska militärer blir kvar i Irak och spekulationer hörs redan om en eventuell begäran från den irakiska regeringen om omförhandlingar av uttågsavtalet. Till saken hör ifall den irakiska säkerhetspersonalen, alltså militär och polis på idag 660000 man, kan ta över.

Varningar har börjat höras i Irak. Saddam Husseins gamla utrikesminister Tariq Aziz talade i en intervju nyligen om att USA ”lämnar Irak åt vargarna”. I förra veckan gick den irakiske arméchefen general Babaker Zebari ut och varnade för att den irakiska militären inte var redo att ta över.

– Om jag blev tillfrågad om tillbakadragandet, skulle jag säga till politikerna: den amerikanska armén måste stanna tills den irakiska armén är helt redo 2020.

Men USA:s tidtabellen ligger tills vidare fast. Just nu finns det 64000 soldater i Irak.

–Det vi tittar på för närvarande är hur polisarbetet kan stärkas i städerna så att den irakiska armén kan användas för mer konventionella uppdrag som garanterar säkerhet längs gränserna, säger Stephen Lanza som sedan nämner att reparationer och underhåll är ett annat område som skulle behöva förbättras.

–Men, jag vill samtidigt framhålla med hur professionella polis och armén har blivit och att de förhållit sig neutrala under hela den politiska förändringsprocessen. De visar lojalitet mot författningen och har inte stöttat det ena eller andra politiska partiet under de senaste åren.

I amerikansk press uppmärksammas dels de USA-finaniserade infrastrukturprojekt som övergetts eller inte kommer att färdigställas, dels att kinesiska och franska företag varit alertare än amerikanska vid upphandlingen av exempelvis på sikt lukrativa oljekontrakt. Amerikanska konkurrenter sägs tveka på grund av kvarvarande frågetecken om lagar och säkerhet.

Ett par milstolpar har passerats: de totala utgifterna för krigen i Irak och Afghanistan överstiger nu 1000 miljarder dollar och i juni blev Afghanistankriget det längsta krig som USA utkämpat. Det har nu pågått i 105 månader. Vietnamkriget pågick under 103 månader.