Till bakgrunden hör att den ene presidenten efter den andre misslyckats med att baxa igenom en övergripande federal lagstiftning, senast George W Bush från Texas med näst högsta andelen illegala invandrare. Men han kunde inte få stöd för sitt pragmatiska förslag, som inbegrep en möjlighet till medborgarskap, bland mer militanta partikamrater i kongressen.

Inför valrörelsen 2012 ter sig attityderna ännu mer omedgörliga, med förslag om elstängsel och vallgrav längs den långa gränsen till Mexiko.

En av de republikanska presidentkandidaterna, Bushs efterträdare Rick Perry, har fått utstå mycket spe för att han godtagit rätt för barn till illegala invandrare att gå i delstatligt finansierade college. Det är ju inte deras fel att de inte kom in i landet rätta vägen, menar Perry som dessutom avfärdar idéer om en mur för att det blir för dyrt.

Förra året var det Arizona som stod i rampljuset med sin skärpta invandrarlag. Striden om den, som bland annat gällde att polis kunde kontrollera invandrar- status, överskuggade delstats-maskineriet i Alabama som tidigare i år antog en ännu tuffare lag, HB 56.

I en första rättslig prövning i federal domstol om Alabama-lagen blev det ja till följande: skolor åläggs att granska ifall elever befinner sig i landet legalt, polis måste kontrollera misstänktas invandringspapper, att inte bära sådana papper på sig blir brottsligt, rätt att häkta illegala invandrare på obestämd tid.

Justitiedepartementet i Washington har, liksom flera medborgarrättsgrupper, överklagat.

Så sent som häromdagen riktade departementet även in sig på en ny lag i South Carolina som ska träda i kraft vid årsskiftet. I slutänden kan det bli Högsta domstolen som avgör. En vanlig bedömning är att skolorna kan komma att undantas, eftersom det finns ett nära 30-årigt prejudikat från Texas om att alla barn har rätt till utbildning upp till viss nivå.

De nya lagarna har satt skräck i invandrartäta områden, med känslan att vem som helst med ett visst utseende kan hejdas. President Barack Obama och hans säkerhetsminister Janet Napolitano har dessutom verkställt flera hundra tusen deporteringar.

Men i vad som kan ha varit ett försök att blidka potentiella latinoväljare meddelades det nu i höst att hanteringen av 300000 fall ska påskyndas och att vederbörande kan stanna i landet om han eller hon inte några prickar i brottsregistret.

Bland förklaringarna till anti-invandrarstämningarna märks, förutom att främlingsfientlig- heten brukar tillta i kristider, att latinos blivit ett vanligt inslag i små och stora orter över hela USA och inte längre är begränsade till stater som Texas och Kalifornien. Där, framhåller invandringsexperter, har man en smidigare hållning till hela frågan.

Från invandrarhåll har det i åratal framhållits att USA skulle stanna utan dem, exempelvis i filmen A day without a mexican.

I jordbruket tycks det stämma, med klagomål från farmare, kycklinguppfödare och frukt- odlare i Alabama och Georgia. Den gamla sanningen om att amerikaner inte vill utföra sådana slitiga uselt betalda jobb har bekräftats gång på gång.

Mot detta invänder lagarnas försvarare dels att de bara för- söker följa andemeningen i de federala lagar som finns, dels att trycket på de offentliga budget- arna blir mindre när de illegala invandrarna försvinner och inte längre går till akuten om de blir sjuka.

Så sent som i söndags inspekterade Napolitano, som varit guvernör i Arizona, gränstrakterna från hästryggen. Hon poängterade då att experimentet med att frakta tillfångatagna till andra delstater och sedan skeppa dem åter till Mexiko fallit väl ut eftersom de då inte kan återknyta kontakt med människosmugglarna.