Med så besinningslöst hat som den 32-årige gärningsmannen i Norge visat mot samhället, demokratiska institutioner och mot politiskt aktiva ungdomar beter sig ingen normalt funtad kristen. Det vet väl alla att dessa massmord strider mot det kristna kärleksbudskapet, resonerar de flesta av oss.

Men muslimska organisationer avkrävs ofta offentlig avbön efter kallblodiga illdåd när gärningsmännen heter Mohammed eller Taimour. Och det trots att den förkrossande majoriteten av alla muslimer inte känner någon som helst värdegemenskap med dem som utför terrorhandlingar mot civila i islams namn.

Men när det visade sig att terroristen hette Anders byttes terroristexperterna ut i tv-sofforna mot psykologer och psykiater. I stället för att kalla honom för terrorist beskrivs han nu ofta som bara galning, noterar Samaa Sarsour, styrelseledamot i Svenska muslimer för fred och rättvisa, SMFR.

– I tv-sofforna ställdes plötsligt frågan vilken barndom han haft, reflekterar hon.

Inte så att hon tycker att frågan är fel ställd. Men när en ideologiskt driven massmördare har muslimsk bakgrund frågas sällan efter hurdan dennes barndom var.

Insikten växer långsamt att här används dubbla måttstockar beroende på gärningsmannens bakgrund. Också medievärlden har anledning att ägna sig åt självrannsakan. Under stark tidspress, innan terroristen på sommarlägret var infångad, drog många medier förhastade slutsatser om att al-Qaida kunde ligga bakom dubbeldåden i Norge. För alla oss som inte jobbade den förfärliga fredagskvällen är det lättare att vara efterkloka.

Varken undertecknad eller Samaa Sarsour kunde på tidigt fredagskvällen utesluta en koppling till al-Qaida – även om Europols statistik visar att av alla terrordåd i Europa begås de flesta av etniska separatister, följda av vänsterextremister och högerextremister. Bara sex av 1 770 terrordåd i Europa, eller 0,34 procent, hade muslimsk bakgrund åren 2006–2009.

Däremot ökade hatbrotten mot människor av muslimsk bakgrund i Sverige med 40 procent under 2009–2010, enligt Brottsförebyggande rådet, påpekar Samaa Sarsour.

– Men islamofobiska brott tas inte på allvar.

Redan ett par timmar innan den 32-årige Breivik var gripen drog styrelsen i Svenska muslimer för fred och rättvisa i gång ett krismöte via Skype.

– Vi är Sveriges snabbast växande fredsorganisation och vi är aktiva för samhället, inte för en specifik grupp. Vi beslöt att agera och kalla till fredsmöte oavsett vem som låg bakom dådet. Vi beslöt gemensamt att kalla till en ljusmanifestation på lördagskvällen framför Norges ambassad.

Hon minns detta fredsmöte som ”extremt sorgligt”.

– Men det var också extremt skönt att kunna visa det norska folket att deras sorg är vår sorg, att vi alla är människor i slutändan. På Facebook skrev jag den kvällen: Vi är alla norrmän.

Det fanns företrädare för muslimska organisationer som tyckte att ljusmanifestation felaktigt kunde tolkas som om svenska muslimer hade något att kollektivt be om ursäkt för. Men Svenska muslimer för fred och rättvisa ville agera oavsett vad våldsmannen heter.

– Vi vill inte ha våld i vårt samhälle. Endast trygga människor kan bygga trygga samhällen, säger Samaa Sarsour och prisar Norges statsminister Jens Stoltenberg.

– Han gav sig inte in på några spekulationer innan polisen hade gripit gärningsmannen och han säger att hatet ska mötas med mer öppenhet och demokrati.

Svenska kyrkan uppmanade sina församlingar att be för offren i Norge, men kände sig inte föranledd att ta upp terroristens religiösa motiv, trots att Breivik kallar sig kristen och tempelriddare.

– Nu såg man nog dådet som politiskt i första hand, säger stiftsadjunkt Helene Egnell vid Centrum för religionsdialog i Stockholms stift.

Hon är dock medveten om att Breivik kopplar sitt islamhat till en europeisk korstågstradition, som var förhärskande på 1100–1300-talen. Och hon minns hur tungan slant på president Bush efter den 11 september för tio år när han sade att al-Qaidas terrordåd skulle mötas med ”korståg”.

Det finns destruktiva tolkningar av alla religioner, betonar stiftsadjunkten. Men efter de dagar som förändrat Norge hoppas Helene Egnell att vi alla får ”en liten bredare världsbild”.

– Nu måste alla tänka om. Jag hoppas att insikten sakta vaknar att islamistiska terrorister är lika lite representativa för muslimerna, som den här gärningsmannen med sina kristna tankar är för kristna i allmänhet.

Fler artiklar om terrordåden i Norge