BANGKOK

Nordkoreansk artillerield mot sydkoreanskt territorium. Två sydkoreanska soldater döda, svart rök bolmar mot himlen och ett tjugotal hus har delvis förstörts. Sydkorea sätter sina soldater i högsta beredskap och hotar med vedergällning. Börserna i regionen skakar och både Sydkoreas valuta won och Japans yen sjunker något i värde.

Men hur allvarlig är egentligen den senaste krisen på den koreanska halvön? Kan den leda till nya, kanske allvarligare krishandlingar mellan de två koreanska staterna?

Sydkoreanska och andra observatörer bedömer gårdagens beskjutning som en av de allvarligaste sedan Koreakriget i början på 1950-talet. Man det är inte första gången något liknande inträffar – dessutom på samma plats. Skärmytslingen ägde rum vid Yeonpyeong, en grupp öar i Gula havet ett tiotal mil väster om det koreanska fastlandet. De ligger på den sydkoreanska sidan av den linje i havet som utgör faktisk gräns mellan Syd- och Nordkorea. Men det nordkoreanska fastlandet är nära och exakt var skiljelinjen skall gå är omtvistat.

Den första sammandrabbningen kring Yeonpyeong-öarna ägde rum i juni 1999, då fartyg från de nord- och sydkoreanska flottorna besköt varandra. Ett andra, större sjöslag utkämpades i slutet av juni 2002 då en nordkoreansk kustbevakningsbåt trängde in på vad Sydkorea anser sitt havsområde. Det slutade med att 13 nordkoreanska flottister dödades och 25 sårades medan Sydkorea räknade fyra döda och 19 sårade. Den här gången har den största ön i Yeonpyeong-gruppen beskjutits och dess 1600 invånare evakuerats till fastlandet.

Vid alla tre tillfällena – 1999, 2002 och nu – har den ena sidan lagt skulden på den andra. Men trots hårda ord från bägge sidor slutade sammandrabbningarna 1999 och 2002 bara efter några dagar med en normalisering av förhållandet mellan Syd- och Nordkorea. Ingen sida vill ha ett andra Koreakrig, med förödande konsekvenser för alla inblandade.

Det är högst troligt att denna tredje sammandrabbning i Gula havet inte heller kommer att eskalera till något allvarligare. Men det är i alla fall en skarp påminnelse om att krigsstillstånd faktiskt fortfarande råder mellan de två koreanska staterna. 1953 slöts ett stilleståndsfördrag, men inget fredsavtal. Nordkorea med över en miljon soldater har en av världens största arméer i man räknat. Men de är illa utrustade med gamla rostiga vapen och bränsle saknas för deras lastbilar och stridsvagnar. Däremot har norr missiler – och kärnvapen.

Sydsidan har mer än 650000 soldater i sin armé, men är betydligt bättre utrustad men moderna vapen. Dessutom har man en allians med USA, som har 28000 soldater stationerade i landet – och nu lovat att bistå Sydkorea om situationen förvärras.

Men att så sker är knappast troligt. Enligt bedömare i Sydkorea vill nordsidan bara visa att ett fredsavtal behövs – men då mellan Nordkorea och USA. Men det vore otänkbart, så situationen på den delade koreanska halvön kommer säkert att förbli densamma under överskådlig framtid. Och man kan räkna med fler sammandrabbningar liknande de 1999, 2002 och nu i tisdags.