För sju år sedan antog ledarna för 189 länder FN:s Millenniedeklaration, med åtta utvecklingsmål för att halvera fattigdomen till 2015, räknat från 1990. Ett av dem gäller barnadödligheten, ett annat att stoppa spridningen av hiv/aids och andra infektionssjukdomar.

Något som i högsta grad gäller de minsta, eftersom nästan hälften av alla som dör av infektionssjukdomar är barn under fem år. När det gäller luftvägsinfektioner, diarréer och mässling är över hälften och upp till 90 procent småbarn.

Lunginflammation, diarréer och malaria är de infektionssjukdomar som dödar flest barn, därefter mässling och hiv/aids. Bland vuxna hiv/aids, lunginflammation och tuberkulos.

Det är huvudsakligen invånarna i de fattigaste länderna som drabbas, de som lever på mindre än två dollar per dag, samt de som tjänar minst i medelinkomstländerna.

En förklaring till att dödligheten bland barn inte lett till effektiva insatser kan vara att de varken hunnit belasta eller bidra till ländernas ekonomi, medan de vuxna bidrar till produktionen och kanske har utbildning.

Ett land där utvecklingen går åt fel håll är Kenya. Där minskade barnadödligheten till slutet av 80-talet, för att sedan stiga igen. Förklaringen är, som i flera andra afrikanska länder, brister i hälsosystem, i hälso- och sjukvårdspolitik, låg tillväxt och framför allt ökad spridning av malaria, hiv/aids och andra infektionssjukdomar.

Men det finns hoppfulla exempel. Ett är fattiga Nepal där man med hjälp av barfotadoktorer systematiskt förebyggt och behandlat lunginflammation och diarréer. Ett annat är Mexiko som kommit långt genom ett barnhälsoprogram med omfattande vaccinationer.

På Zanzibar har barnadödligheten kunnat halveras på två år, genom ett projekt med diagnostik och behandling av malaria samt utdelning av myggnät som impregnerats med medel mot myggorna.

- Bättre och väl utvärderade metoder ger resultat, sannolikt därför att färre får lunginflammation, säger Anders Björkman, som drivit projektet.

Han är professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet och en av dem som för ett år sedan startade Världsinfektionsfonden, VIF. Syftet är att samla stöd till forskning om infektionssjukdomar och ökad kunskap om hur de påverkar fattiga samhällen och dessas utveckling. VIF ordnar i morgon ett seminarium i Stockholm om detta.

- Västerländska metoder fungerar inte när man måste nå ut till små byar, påpekar Anders Björkman. Samtidigt går det att få stor effekt med små medel - som malariatabletter till dem som mest behöver det, socker - saltlösningar som räddar livet på småbarn med diarré.

En annan viktig uppgift är att motverka den vanliga resistensen mot antibiotika, och överhuvudtaget utveckla läkemedel för fattiga länders invånare.