–Detta är ett historiskt ögonblick för Indien. Vi har startat vår resa till månen för att avslöja dess mysterier, sade chefen för den indiska rymdfartsstyrelsen (ISRO) Madhavan Nair, sedan Chandrayaan (”Månfarkost” på gammal sanskrit) lämnat jordatmosfären, framdriven av en indisktillverkad raket.
När farkosten nått sitt mål om 15 dagar ska rymdsonden placeras i en omloppsbana kring månen. Under tiden ska Chandrayaan-1 sända hem bilder av månens yta och även skicka ner en liten månlandare. Den ska också leta efter Helium-3 – en heliumisotop som kan bli en viktig energikälla – och efter is och vatten. Indien siktar också på den mer kommersiella satellitmarknaden.
Om projektet – som kostar cirka 80 miljoner dollar – blir lyckat hoppas Indien komma ikapp de regionala konkurrenterna Japan och Kina, som redan har egna sonder runt månen. I oktober 2007 skickade Japan upp sin Kaguya-sond och en månad senare placerade Kina sin Chang’e-1 i en bana runt månen. Bägge har tagit skarpa bilder av månytan, men inte över så stora ytor som den indiska sonden kommer att leverera.
USA, som var först att sätta en man på månen 1969, ger sig in i den nya kapplöpningen till våren, då Nasa ska skjuta upp sin Lunar Reconnaissance Orbiter, ett månprojekt värt en halv miljard dollar.
–Vi har faktiskt inga riktigt bra moderna kartor över månen, säger Scott Pace, som är chef för rymdfrågor vid George Washington-universitetet i USA, till AP. Kvaliteten på Marskartorna är bättre än de vi har över Månen, vågar jag säga.
Den indiska satelliten har sammanlagt elva mätinstrument och kameror ombord. Fem av dem är indiska och sex kommer från USA:s rymdflygstyrelse Nasa, European Space Agency (ESA) och från Bulgarien.
Indisk jungfrufärd ska kartlägga månens yta
Indien sköt idag upp sin första månfarkost, Chandrayaan-1. I två år ska rymdsonden snurra runt månen och göra en tredimensionell karta av månens yta och undersöka vad som finns under. Ombord finns svenska Sara, en apparat som rymdforskarna i Kiruna tagit fram.
