Ilska mot kriget fick svenskar att blicka utåt

Det började som en liten oansenlig demonstration på Hötorget en junidag för 40 år sedan. Ett tiotal aktivister med plakat i ett hörn av torget. Sju år senare var det en folkrörelse där 10 000-tals svenskar gick ut på gator och torg med krav på USA:s uttåg ur Vietnam.

Amerikanen Steven Kinnaman var en av dem som fick politisk asyl i Sverige efter att ha deserterat. Trots amnestin som utfärdades i USA senare har han stannat kvar, och bor på Åsöberget på Södermalm i Stockholm. <b>Foto: </b>Ingvar Karmhed

Amerikanen Steven Kinnaman var en av dem som fick politisk asyl i Sverige efter att ha deserterat. Trots amnestin som utfärdades i USA senare har han stannat kvar, och bor på Åsöberget på Södermalm i Stockholm. Foto: Ingvar Karmhed

Hur kunde en handfull demonstranter tända ett helt land?
SvD har träffat den svenska FNL-rörelsens grundare, Sköld Peter Matthis, 66.
– Aldrig hade jag väl kunnat ana att engagemanget skulle bli så stort för ett land på andra sidan jordklotet, säger en lätt grånad Sköld Peter Matthis när vi träffas på S:t Eriks ögonsjukhus på Kungsholmen i Stockholm där han arbetar som ögonläkare.

Trots att det gått fyra decennier minns han den där strategiska junidagen i detalj. Hur han och ett tiotal kamrater i studentorganisationen Clarté stod på torget med sina plakat de knappt hann hålla upp innan polisen kallade på förstärkning via polisradion. Den här gången hade gruppen valt Hötorget istället för amerikanska ambassaden för att protestera mot ett krig de upplevde som alltmer orättfärdigt.

Redan på nyåret 1965, när USA inledde sin upptrappning av kriget, förstod de att Vietnam skulle kunna bli den tändande gnistan. Det som skulle kunna väcka svenskarnas engagemang för orättvisorna i tredje världen.
– Ingen av oss kände någon från Vietnam, vi visste knappt var det låg. Men genom att läsa allt vi kom över, framför allt i amerikanska regimkritiska tidningar, insåg vi vidden av det som höll på att hända.

Eftersom det blivit allt svårare att nå fram till den amerikanska ambassaden, polisen ingrep oftast redan på Strandvägen, beslöt de att förlägga demonstrationen till ett mer folkligt mål – Hötorget.
– Vi såg det i första hand som en ren upplysningsaktion. Vi ville tala om för folk vad som höll på att hända, att ett litet land utan resurser höll på att invaderas av en stormakt.

Trots att de informerat polisen på förhand om aktionen ingrep polisen snabbt och krävde att de skulle ta ner sina plakat. Demonstranterna vägrade. Sju polisbilar kallades till platsen, press och allmänhet strömmade till och tumult uppstod.

Sköld Peter Matthis greps och dömdes senare för att ha stört den allmänna ordningen och för att ” ha gjort sig tung i kroppen”.
Sköld Peter Matthis svarade med att stämma polisen i ett civilmål. Han menade att det var polisens fel att det blivit upplopp.
Inte oväntat förlorade han och dömdes till 19 000 kronor i skadestånd. Pengar som senare samlades in av rörelsen.

Händelsen satte avtryck i medierna och orsakade häftig debatt. Tidningarna började ifrågasätta vad som hände i Vietnam och folk började engagera sig.
– Vi fick en kraftig skjuts framåt. Fem dagar senare var vi ute på Hötorget och demonstrerade igen, berättar Sköld Peter Matthis.

Engagemanget och den växande opinionen ledde fram till födseln av det som skulle bli en ny folkrörelse i Sverige, FNL, Front National de Liberation, i solidaritet med den sydvietnamesiska befrielserörelsen.
Stockholm blev först. Under hösten bildades också grupper i Göteborg, Linköping, Lund, Söderhamn, Uppsala och Örebro.

Hela vänsterrörelsen hängde på, inklusive kultureliten. FNL-rörelsen blev en maktfaktor att räkna med i samhället. Engagemanget hade en tydlig folklig profil och genomsyrade inte bara medierna och kulturlivet utan också gatulivet. Vi är många som minns de skramlande FNL-bössorna, de högljudda försäljarna av Vietnambulletinen och de ständiga demonstrationstågen.

Kulmen nåddes 1972 då FNL-grupperna, SAF och VPK enade sig i en enda jättelik demonstration på Norra Bantorget i Stockholm som samlade över 50 000 sympatisörer.

När freden kom 1975 förvandlades rörelsen till ett vänskapsförbund med Vietnam och Laos för att upplösas helt när Vietnam invaderade Kampuchea (nuvarande Kambodja) årsskiftet 1978-1979. Men engagemanget och sättet att arbeta på lever vidare i nya folkrörelser.

Så här i efterhand, vad är det du ångar?
– Ja, att vi inte gjorde mer för att få med oss andra grupper i samhället. FNL rörelsen var en utpräglad ungdomsrörelse. Det skapade en tendens till isolering från folkflertalet. Hade vi agerat i tid kunde vi ha sluppit splittringen som kom senare.

Varför blundade ni för vad som pågick på andra håll i världen, sovjetiska invasionen i Tjeckoslovakien till exempel?
– Det är inte sant. Vi jämställde faktiskt kravet på Sovjets utträde ur Tjeckoslovakien med kravet på USA:s uttåg ur Vietnam.

Varför hördes inte de ropen?
– Tidsandan var sådan. Nu blåser andra vindar. Nu är folkopionen den enda motkraften mot USA, säger Sköld Peter Matthis som fortfarande är aktiv i antikrigsrörelsen.

Den svenska Vietnamrörelsens historia:
Nyåret 1965: En grupp medlemmar ur den socialistiska studentorganisationen Clarté börjar demonstrera utanför USA:s ambassad med krav på att USA lämnar Vietnam.

Maj 1965: Vietnambulletinen börjar ges ut i Stockholm.
Juni 1965: Sköld Peter Matthis grips av polisen i samband med en demonstration.

Augusti 1965: Svenska Vietnamkommittén bildas av pacifister och landets första FNL-grupp startas i Stockholm som en solidaritetsaktion med befrielserörelsen i Sydvietnam med samma namn, Front national de Liberation.

1966: Nationalinsamlingen för Vietnam startas av Svenska Vietnamkommittén och får stöd av samtliga riksdagspartier.

Hösten 1966: Årliga solidaritetskampanjer för Vietnam inleds på 160 orter i landet.

Augusti 1967: FNL-grupperna slår sig samman i en riksomfattande förbund DFFG, De förenade FNL-grupperna.

Februari 1968: Utbildningsminister Olof Palme deltar i en demonstration tillsammans med Nordvietnamns ambassadör i Moskva.

Januari 1969: Sverige erkänner regeringen
i Nordvietnam.

Maj 1970: USA:s ambassadör träffas av ägg vid en demonstration i Glanshammar.

September 1970: Namninsamlingen USA ut ur Indokina startas på initiativ av FNL-grupperna och samlar 356 983 namnunderskrifter.

Maj 1972: 50 000 demonstrerar mot kriget på Norra Bantorget i Stockholm.

December 1972: USA bombar Hanoi och Olof Palme jämför i ett uppmärksammat tal bombningarna med illdåden under Nazitiden.

Maj 1975: Kriget upphör och FNL-rörelsen övergår till att vara ett vänskapsförbund med Vietnam och Laos för att upplösas när Vietnam angriper Kampuchea årsskiftet 1978–79.

  • Kopiera sidans adress
Prova SvD digital – 3 månader för 99 kr
Supportrar till premiärminister Recep Tayyip Erdoğan vid valmöte i Istanbul i mars 2014. Brännpunkt

”Markera mot allt mer auktoritärt Turkiet”

Fredrik Malm (FP): Sveriges hållning måste uppdateras.

Sju av tio danskar för dödshjälp

Sju av tio danskar är för aktiv dödshjälp till döende eller obotligt sjuka, visar en mätning i Jyllands-Posten.

Svenska påsklamm
får aldrig beta ute

Vårlammens levnadsvillkor sämre.

Därför äter vi ägg under påsk

högtidsmat

Historisk guide till påskrätterna.

Vittne: Flicka fördes bort i bil

JÄRFÄLLA

En person såg hur en flicka blev indragen i en bil.

Bankpalats i city står inför stor förändring

Vasakronan vill rusta upp vid Sergels torg.

Räcker 7 000 till ett
boende i Stockholm?

Aktuellt

Mårder: ”Låt oss göra en kalkyl.”

Kapten på olycksfärja ber om ursäkt

SYDKOREA

Drygt 280 personer saknas.

”En utställning som ingen bör missa”

Konst

Carl Johan De Geer på Färgfabrikien.