Lars Nyberg, vice Riksbankschef som undersökte subprimelån i Sverige i sin stabilitetsrapport (Finansiell Stabilitet 2007:1).

– Vad vi fann var att subprimelånens andel av de totala bolånen är försvinnande liten, uppskattningsvis mindre än 0,5 procent. Varför de inte står för en större andel är oklart, men det har antagligen med sociala och historiska omständighter att göra. Subprimelånen kan dock komma att bli vanligare i Sverige, exempelvis om hyresrätterna i storstädernas förorter ombildas till bostadsrätter.

Kan vi komma att få se en liknande negativ utveckling med subprimelån i Sverige som i USA?

– Det tror jag inte. Ett skäl till att det uppstått problem med subprimelån i USA är att kreditprövningen varit bristfällig. Bland annat kontrollerade långivarna inte alltid om låntagarens uppgivna inkomster verkligen stämde. Dessutom gjordes en del av kreditprövningen av mäklare som hade ett egenintresse av att kunden skulle låna så mycket som möjligt, oavsett om kunden kunde betala eller inte så blev det inte mäklarens problem. Den sortens produkter och lösningar har vi inte i Sverige.

Vore det positivt med en större andel subprimelån i Sverige?

– De är i princip av godo och det finns absolut inget egenvärde i att stänga ute vissa hushåll från kapitalmarknaderna bara för att de inte i alla avseenden uppfyller bankernas standardkrav. Dock är det viktigt att de som ger subprimelån tar betalt för den risk som det faktiskt innebär att ge lån till exempelvis ett hushåll med tidigare betalningsanmärkningar. Samtidigt är det förstås viktigt att den som tar ett subprimelån är medveten om vad som kan hända om man inte klarar av att betala tillbaka.

Finns tecken på att Sverige kan få problem med subprimelån?

– Inte vad vi känner till nu. Subprimelånen utgör en så liten del av utlåningen att om vissa låntagare skulle få betalningssvårigheter så skulle det inte ge några konsekvenser för stabiliteten i banksystemet. Det hindrar naturligtvis inte att det kan bli problem för enskilda hushåll som hamnar i kläm.