Hungrande barn och mammor i Niger väntar på att få hjälp hos ett center som drivs av Rädda barnen i byn Kouna. FN räknar med att nära fyra miljoner människor bara i det fattiga landet Niger är undernärda, men även i andra delar av Afrika är risken stor för svält.
KAPSTADEN
På längre sikt berör hotet 35 miljoner människor, som alla lever med osäker tillgång på mat den närmaste tiden. Siffran är hämtad från Famine Early Warning System, en organisation som bekostas av bland annat USA:s regering.
Klimatförändringar gör de torra jordarna i Sahel allt torrare, men det finns även politiska skäl till att livsvillkoren blivit hårdare, där människorna redan lever på marginalen.
Semantiken har blivit politiskt känslig. Hur definieras ord som svält, hunger och katastrof? Hur många ska dö och hur många procent av barnen ska ha uppsvällda magar och spindelben innan man får använda ordet svält? Regeringarna i berörda länder är ofta känsliga för kritik.
President Mamadou Tanja i Niger hör till dem som reagerat stingsligt. Han förnekar svält och har sagt att hans folk är "välfött". Enligt oppositionen har myndighetspersoner till och med trakasserat journalister som rapporterat om hungersnöden.
Hjälporganisationer, exempelvis FN-organet WFP, som också brukar vara noga med distinktionerna, instämmer i att det ännu inte råder svält, däremot allvarlig undernäring på vissa håll.
Undernäring är ett konstant tillstånd på många håll i Afrika. Sedan 1970-talet har antalet konstant undernärda ökat från 88 miljoner till 200 miljoner i dag. Det motsvarar 35 procent av kontinentens befolkning. Kontrasten är stor mot Sydasien, där länderna gjort stora framsteg i kampen mot undernäringen.
En ny forskningsrapport från International Food Policy Research Institute (IFPRI) i Washington målar upp en skräckbild av ständigt nya hungerkatastrofer i Afrika. Bland alla de orsaker man lyfter fram är den viktigaste de afrikanska regeringarnas misslyckade ekonomiska politik. Dessutom blir jordbruksmarken i Afrika alltmer utarmad. Det beräknas att kvaliteten gått ned på 72 procent av odlingsjorden, och 31 procent av betesmarkerna.
Men IFPRI ger också visioner om hur nya katastrofer kan undvikas.
- Det behöver inte bli så illa. Med signifikanta förändringar i politiken och i investeringarna med början i dag, kan Afrika dramatiskt minska undernäringen, säger Joachim von Braun, IFPRI:s chef.
I dag beräknas 39 miljoner afrikanska barn vara konstant undernärda. Om man fördubblar satsningar på jordbruksutveckling, vägar, utbildning, vatten och sanitet skulle antalet undernärda barn kunna minskas till nio miljoner år 2025. Det skulle krävas att dessa investeringar ökar från dagens 6 till 11 miljarder dollar.
Om Afrikas regeringar däremot håller fast vid dagens ekonomiska politik och investeringsnivå ökar antalet undernärda barn till 42 miljoner till år 2025. Under ett ännu värre scenario - att investeringarna sjunker - förespår forskarna mer än 60 miljoner undernärda barn 2025.
IFPRI säger också att det behövs reformer utanför Afrika. Speciellt skulle minskade subventioner till den rika världens bönder och undanröjda handelshinder öka de afrikanska böndernas möjligheter att överleva på sina jordar.
De hungrande i Sahel får nu konkurrera om de rika ländernas välvilja med en ny hotande svält i södra Afrika. FN-chefen Kofi Annan gick i går ut med en appell om pengar till mat för 10 miljoner människor i Lesotho, Malawi, Moçambique, Swaziland och Zambia. Malawi har haft sin sämsta skörd sedan 1992. Därutöver fortsätter krisen i den före detta kornboden Zimbabwe, med minst fyra miljoner behövande.
Kofi Annan säger i ett brev till 27 statsöverhuvuden att det behövs minst 700 000 ton mat för att undvika en katastrof i södra Afrika inom några månader. Krisen kommer att fortsätta till nästa skörd 2006.
Sydafrika är det enda landet med överskott i regionen och FN vill kunna köpa spannmål där till grannländernas behov.
