I stället skärs gemensamma satsningar på forskning och brottsbekämpning ned.

När statsminister Göran Persson anlände till toppmötet i Bryssel på torsdagen var han pessimistisk om att EU ska kunna enas om en långtidsbudget.

- Jag tror inte på det och jag har heller ingen anledning att gå längre i en svensk kompromiss än vad vi redan har gjort, sade han.

Förhandlingarna har utvecklats till en huggsexa mellan medlemsstaterna. För att få en överenskommelse erbjuder EU-ordförandelandet Luxemburg lite åt alla. Pengarna tas bland annat från EU:s anslag till forskning och utveckling.

På svenskt håll är man mycket missnöjd med det senaste förslaget. Diplomater beskriver det som en budget ”helt utan principer”.

Från början ville EU-kommissionen satsa 122 miljarder euro på konkurrensstärkande åtgärder för åren 2007-2013. Den summan är nu nere i 72 miljarder, och det är bland annat forskningen som fått ta stryk.

Även andra EU-satsningar har fått ge vika för nationella intressen. Posten för brottsbekämpning har minskat från ursprungligen 15 miljarder till 11 miljarder euro. Även anslag för till exempel bistånd, har skurits ned.

I stället får Tyskland och Italien mer stöd till sina regioner med hög arbetslöshet. Mer pengar blir det även för svensk glesbygd jämfört med tidigare förslag. Totalt hamnar EU:s budget för alla sju åren på 868 miljarder euro. Sverige vill ha ned summan till 800 miljarder euro. Då hålls den svenska EU-avgiften nere. Den väntas ändå öka med flera miljarder kronor de närmaste åren.

Att få ned de totala utgifterna ytterligare blir svårt, eftersom den viktigaste bundsförvanten Tyskland tycks vara nöjd med nivån.

Däremot kompenseras Sverige och Nederländerna lite för att de betalar så mycket mer i bidrag till EU än vad de får tillbaka i olika stöd. Den svåraste nöten att knäcka blir den rabatt som Storbritannien har på sin EU-avgift.