Växande protester, ökad repression från polis och militär och en allt starkare polarisering mellan olika samhällsgrupper – den politiska krisen i centralamerikanska Honduras är tydlig. Nästan en vecka har gått sedan landets president Manuel Zelaya i söndags avsattes under spektakulära former.

–Det som hänt är ett stort kliv tillbaka, och det kommer att bli svårt att bygga upp det som raserats, säger Rolando Sierra, politisk analytiker och ledamot i CNA, det honduranska Nationella antikorruptionsrådet.

Våldsamma sammanstötningar mellan demonstranter och polis har under veckan rapporteras från flera städer i landet. Både nationella och internationella medier har hindrats från att rapportera fritt, och det är därför svårt att avgöra omfattningen av protesterna, enligt Giovanni Rojas, koordinatör för biståndsorganisationen Forum Syd i Honduras.

–Vi får oroväckande rapporter från våra samarbetsorganisationer ute i landet. Det talas om arresteringar av både demonstranter och journalister, och även om tvångsrekrytering av unga män till armén, säger han.

Motivet till kuppen uppges ha varit att stora delar av det politiska etablissemanget – däribland armén, högsta domstolen och kongressen – ville förhindra en folkomröstning om att tillåta landets president att sitta mer än en mandatperiod. Zelaya, som kom till makten 2006, har girat åt väns-ter under sin tid som president. Han har genomfört reformer riktade till landets fattigaste, och öppet umgåtts med bland annat Venezuelas omstridde ledare Hugo Chávez. Detta har gett honom ett visst stöd bland fattiga väljare, men han har också skaffat sig mäktiga fiender inom landets ekonomiska elit.

Hur stort stöd Manuel Zelaya har bland folket är oklart. Opinionsundersökningar gjorda några veckor före kuppen visar att hans popularitet hade dalat till omkring 30 procent de senaste månaderna. Men under den senaste veckans dramatiska händelser har stora grupper i Honduras öppet ställt sig bakom Zelaya.

–Största delen av det civila samhället har fördömt kuppen. De sluter upp bakom Zelaya för att visa sitt stöd för demokratin, även om de tidigare har varit kritiska till honom, säger Giovanni Rojas.

Kuppen har mötts av fördömanden från omvärlden. Den amerikanska samarbetsorganisationen OAS ställde i onsdags ett ultimatum och gav övergångsregeringen, ledd av Roberto Micheletti, 72 timmar för att återinsätta Zelaya som president – annars utesluts landet från organisationen.

Tidsfristen löper ut idag och OAS-chefen Miguel Insulza reste igår till huvudstaden Tegucigalpa för att träffa representanter för bland annat högsta domstolen och kongressen.

–Jag kommer att göra allt jag kan. Men jag tror att det blir väldigt svårt att vända situationen på ett par dagar, sade Insulza före avresan, rapporterar AP.

Interrimspresident Micheletti har under veckan hårdnackat vägrat gå med på kraven att låta Zelaya återvända till presidentposten. I torsdags uppgav han dock att regeringen kunde tänka sig att tidigarelägga höstens presidentval för att bryta dödläget. Zelaya har inte kommenterat detta.

Det var ännu i går kväll oklart om Zelaya återvänder till Honduras idag som han tidigare uppgivit. Han befann sig igår i grannlandet El Salvador. Förhandlingsläget tycks vara låst, och många befarar att våldet kommer att trappas upp om Zelaya återvänder.

–Jag är rädd att vi får se ett blodbad, säger Giovanni Rojas.