Frågan om grundlagens andra tillägg om vapen – eller huruvida det är staten eller individen som avses – tillhör de mest omstridda i texten från 1780-talet, men trots det har HD inte yttrat sig i ärendet sedan 1939.

Det lyder i rak översättning:

”En väl reglerad milis, nödvändig för säkerheten för en fri stat, folkets rätt att inneha och bära vapen, ska inte inkränkas.”

Nu ogiltigförklarade de nio HD-domarna de hårda vapenlagarna i District of Columbia, förkortat DC. Följden blir att kommuner och städer i hela landet måste se över sin lagstiftning. Domen gällde heller inte bara rätten att äga en pistol, utan domarna underkände krav som att vapnen inte får vara laddade eller försedda med avtryckarlås.

I Vita huset var känslorna blandade, å ena sidan sympatiserar president George W Bush och ­vicepresident Dick Cheney med vapenlobbyn National Rifle ­Association, NRA; å den andra ­sidan försvarar administrationen grundtanken att författningen skyddar statens rättigheter.

Borgmästaren i DC, Adrian Fenty, som med alla krafter kämpat för att behålla befintliga lagar sade igår att nya bestämmelser – om registrering, försäljning med mera – kommer att tillkännages inom en månad. I District of Columbia har det rått förbud mot försäljning av vapen, förbud mot att föra in vapen från andra delstater och i princip förbud mot vapeninnehav i ­bostaden.

Men, det finns gott om vapen i omlopp och mordstatistiken har bitvis varit så dyster att Washington utnämnts till murder capital. För tillfället innehas denna tveksamma titel av New Orleans men Washingtonborna har, i likhet med ett par andra storstäder, skakats av en våg av mord.

De hårda lagarna, som infördes 1976, har utmanats flera gånger, både i kongressen och i domstol. Men det var först förra året som DC-bon Dick Heller, med hjälp av välfinansierade uppbackare, lyckades överklaga ända upp till HD. De muntliga förhören ägde rum i mars med demonstranter från båda sidor utanför domstolen.

–Detta är ett stort ögonblick i den amerikanska historien. Det är en seger för enskilda amerikanska medborgare över hela landet som alltid vetat att detta är en frihet som måste bevaras, sa NRA-chefen Wayne LaPierre i ett uttalande.

En talesman för en av de mer kända anti-vapen-organisationerna, Brady Campaign to Prevent Gun Violence, medgav att utslaget var ett nederlag.

–Det kommer att ta många år innan vi vet vilka principer som kommer att gälla, löd en kommentar från en utomstående bedömare, juristen, författaren och CNN-kommentatorn Jeffrey Toobin.

Som så ofta i kontroversiella mål fattades beslutet med minsta möjliga majoritet, 5–4. De senast tillsatta domarna, chefsdomaren John Roberts och Samuel Alito, röstade för rätten att bära vapen, liksom Antonin ­Scalia, Clarence Thomas och ­Anthony Kennedy.

Den senare har mer och mer framstått som tungan på vågen mellan blocken i domstolen. På andra sidan återfanns de mer ­liberala John Paul Stevens, David Souter, Ruth Bader Ginsburg och Stephen Breyer.

Domare Scalia hade skrivit den förklaring som åtföljde domen. Där konstateras att det även fortsättningsvis kommer att föreligga möjligheter att reglera innehav. Domare Stevens, i minoriteten, uttalade sig skarpt mot ­beslutet inne i domstolen igår och sa att detta är en fråga för ­politiker, inte domare.