BONN

Åren 1631 till 1636 var en dyster, skräckinjagande tid för invånarna i den lilla staden Rheinbach söder om Köln. Där härskade de från Bayern utsända ”häxkommissarierna” Franz Buirman och Jan Moeden med yttersta brutalitet och lät avrätta 130 påstådda häxor. Bland offren var den stora majoriteten kvinnor. Men där fanns även borgmästaren Hilger Lirtzen som anklagades för att ha deltagit i en häxsabbat. Efter veckor av förhör och plågsam tortyr erkände han till slut samröre med djävulen och brändes på häxbål i juli 1631.

Mer än 370 år senare går nu Rheinbachs borgmästare Stefan Raetz tillsammans med miljöpartiet i spetsen för en upprättelse av offren.

Liknande aktioner förebereds i kommuner runt om i Tyskland. I ett tiotal kommunfullmäktiga har det redan fattats beslut om upprättelse.

Sammantaget avrättades i Tyskland cirka 25000 påstådda häxor under 1500-talet och 1600-talet, enligt Harmut Hegeler. Den förre prästen som är en expert på häxprocesser tillhör en grupp aktivister som försöker få kommuner men också kyrkan att riva upp de gamla häxdomarna.

Katolska kyrkan har hittills visat svagt intresse. När Hegeler nyligen uppmanade Kölns kardinal Joachim Meisner att offentligt medge att häxbålen i dag måste betraktas som orätt lät kardinalen meddela att detta först måste prövas ingående av kyrkohistoriker och teologer.

I staden Aachen blev det direkt kalla handen när förslaget kom upp om att rentvå en 13-årig flicka som 1649 dömdes som häxa och avrättades. Politikerna i sydtyska Büdingen förklarade rätt och slätt att de hade viktigare saker att ta hand om.

Och när det nu i Gerresheim i närheten av Düsseldorf diskuteras att hålla en tyst minut i fullmäktige beskrevs det i de lokala medierna som en spökdebatt.

Helt fel, tycker borgmästare Stefan Raetz i Rheinbach.

–Då som i dag förekommer stigmatisering och marginalisering av grupper i samhället. Då var det ”häxor”. I dag kan det vara invandrare, homosexuella eller hemlösa, säger han.