Genève De etniska våldsamheterna i en av Kinas politiskt känsligaste regioner visar inga tecken på att minska. Dödstalen har stigit till 156, över 1000 människor har skadats och drygt 1400 har gripits under oroligheterna som började i söndags. Många befarar nu att våldet ska sprida sig. Provinshuvudstaden Ürümqi är fortfarande rena krutdurken, där sammanstötningar mellan hankineser och uigurer fortsatte igår.

Hundratals uigurer tågade fram på gatorna med lyfta knytnävar, och krävde frigivande av familjemedlemmar som ska ha gripits godtyckligt av kinesiska säkerhetsstyrkor. Mest var det äldre kvinnor och kvinnor med barn vars söner och män gripits under kravallerna. De mötte tusentals arga hankineser som marscherade genom staden beväpnade med knivar, metallstänger och slagträn, skrikande att de tänkte försvara sig. Vissa kastade stenar mot de uiguriska demonstranterna, vilket fick kinesisk polis att svara med tårgas. Läget beskrivs som mycket spänt och osäkert av journalister på plats i Ürümqi.

–De har arresterat oss utan orsak, nu är det tid för oss att slå tillbaka, sade Abdul Ali, en uigurisk man i 20-årsåldern till nyhetsbyrån Reuters.

De två etniska grupperna är på fullständig kollisionskurs i den oljerika provinsen. Situationen fick FN:s människorättskommissarie Navi Pillay att gå ut med en deklaration igår.

–Det är ovanligt många döda och skadade under mindre än en dags kravaller. Jag uppmanar båda sidor samt kinesiska myndigheter att visa största återhållsamhet för att undvika mer våldsamheter och dödsfall, sade Navi Pillay i Genève.

Hon försvarar dock demonstranternas rätt att uttrycka sig fritt på ett fredligt sätt. Statliga kinesiska medier har uppgett att uigurerna löpte amok under söndagens demonstration, medan uigurerna säger att polisen först angrep den fredliga marschen.

–Jag förstår att myndigheterna vill upprätthålla lag och ordning. Men det är ytterst väsentligt att de bara tar till kraftåtgärder när det är oundvikligt för att skydda människoliv, sade Navi Pillay i ett tydligt budskap till Peking-regimen.

FN:s människorättskommissarie kräver nu en oberoende utredning om orsakerna till den blodiga sammandrabbningen mellan uigurer och hankineser i Xinjiang-provinsen. Hon uttrycker också oro över de 1400 gripna i konflikten.

–De måste behandlas i enlighet med Kinas egna lagar och internationell humanitär lag. Det gäller sådant som mänsklig behandling, riktiga förhörsmetoder, rättvisa rättegångar och proportionerliga straff för dem som befinns skyldiga, säger Pillay.

Mellan raderna i människorättskommissariens uttalande kan man utläsa en oro för regimens reaktion på de värsta oroligheterna i Kina sedan blodbadet på Himmelska fridens torg för 20 år sedan. Det som sker påminner också på vissa sätt om konflikten i Tibet.

I botten handlar konflikten om minoriteter som känner sig kulturellt och religiöst kränkta, och liksom i Tibet anklagar regimen en person för oroligheterna. I Tibets fall är det den andlige ledaren Dalai Lama, här handlar det om affärskvinnan Rebiya Kadeer som är ledare för den uiguriska världskongressen.

–Dessa anklagelser är helt osanna. Jag organiserade inte några protester eller uppmanade människor att demonstrera, sade Rebiya Kadeer igår i Washington enligt Reuters.

En skillnad jämfört med tidigare folkuppror i Kina är dock regimens relativa öppenhet gentemot omvärlden. Även om internet- och mobiltrafiken blockerades gick myndigheterna snabbt ut med information om dödstal och gripanden.

Man bussade också dit utländska journalister igår för att få bättre information om kravallerna. På plats var dock information och tillträde till uigurerna extremt kontrollerad, enligt New York Times.

–Men de har lärt av tidigare misstag, bland annat Tibet, och blir alltmer sofistikerade. Kineserna tycks ha bestämt att det är bättre att ge omvärlden en kontrollerad inblick i nationens problem, snarare än att vara knäpptysta och låta Peking-kritikerna sätta agendan, säger Xiao Qiang, professor vid amerikanska Berkeley-universitetet till New York Times.