Skälet till att tonen skärpts mellan Ankara och Bryssel är att premiärminister Recep Tayyip Erdogan i helgen beslutade att frysa det turkiska parlamentets arbete med att anta en ny strafflag.
Utlösande orsak till denna frysning är turerna kring den otrohetslag som Turkiets islambaserade AK-partiregering först försökte driva igenom, men sedan backade ifrån efter starka protester inom både Turkiet och EU-kretsen.
När regeringen i Ankara i förra veckan skulle lägga fram förslag till en ny strafflag var otrohetsparagrafen struken efter en överenskommelse mellan oppositionsledaren Deniz Baykal och utrikesminister Abdullah Gül. Men i helgen körde premiärminister Recep Tayyip Erdogan över sin utrikesminister och förklarade att EU inte skulle blanda sig i Turkiets inre angelägenheter.
Utvidningskommissionär Günter Verheugen kommenterade det bistert med att ”det är Turkiet som söker medlemskap i EU, inte vice versa”. Därefter kom gårdagens uttalande från hans talesman om att EU-kommmissionen inte kan
rekommendera EU:s stats- och regeringschefer att ge Turkiet ett startdatum såvida inte en helt ny strafflag är klubbad före toppmötet i december.
Men redan den 6 oktober ska EU-kommissionen lägga fram sin tunga rapport om Turkiet. Enligt tidtabellen skulle en helt ny strafflag vara antagen innan dess.
- En ny strafflag före den 6 oktober förefaller omöjligt i dag. Problemet är inte bara otrohetslagen. Problemet är att hela strafflagen är lagd på is. Den måste innehålla en rad reformer, bland annat åtgärder mot tortyr, kommenterade i går kväll en uppsatt EU-diplomat i Bryssel för SvD.
Om Erdogan vid sitt tal inför EU-parlamentet nu på torsdag backar från otrohetsförslaget - som en eftergift till EU - och därefter driver igenom en ny strafflag tappar han förtroende bland sina mest konservativa väljare, medan andra AK-väljare kan svälja förtreten i utbyte mot den biljett till EU-medlemskap de väntar på.
- Erdogan står helt ohotad i turkisk politik i dag, konstaterar Sveriges ambassadör i Ankara Anne
Dismorr. Hon hänvisar till de senaste opinionsmätningarna från augusti som ger AK-partiet över 50 procent av väljarsympatierna.
Premiärministern, en gång borgmästare i Istanbul, Europas största stad, har motiverat sitt stöd för en kriminalisering av otrohet inom äktenskapet med att 80 procent av väljarna stödjer honom.
När SvD i onsdags besökte Istanbuls stadshus ville Erdogans gamla vapendragare inom AK-partiet inte tro att premiärministern skulle ha förlorat trovärdighet i EU i denna fråga.
- Hur kan det vara möjligt? Otrohetslagen är ju en helt inrikespolitisk fråga, kommenterade Ilker Ayci, ledamot av AK-partiets verkställande utskott i stadshuset och tidigare nära medarbetare till Erdogan under hans tid som Stor-Istanbuls borgmästare. Några länder i EU-kretsen ville också se det så till en början.
- Men Sverige tillsammans med en grupp länder har varit pådrivande bakom EU:s ordförandeskapsuttalande som gör klart att otrohetslagen inte kan vara en inre angelägenhet eftersom det är en fråga om
mänskliga rättigheter, säger Sveriges ambassadör i Ankara Anne Dismorr.
Kontroverserna kring synen på äktenskapsbrott har överskuggat en rad andra planerade reformer av strafflagen. Där finns bland annat förslaget om att våldtäkt inom äktenskapet och incest ska kriminaliseras, att straffen för hedersmord skärps och att våldtäktsmän inte längre ska gå straffria om de erbjuder sig att gifta sig med offret.
Problemet för Recep Tayyip Erdogan är att hans kärnväljare inte har fått ut så mycket av AK-partiets snart tvååriga regeringstid. Den nya turkiska regeringen har fått backa i flera av sina hjärtefrågor.
