I onsdags firade en pojke sin ­tolfte födelsedag i en sjukhussal. Sjukhuset hade ordnat fram tårta för honom, hans syskon, mamma och mormor.

För de sju personerna i familj­en var det enkla kalaset en glimt av vad ett riktigt liv kan vara.

– Patienterna mår efter omständigheter väl, säger klinik­chefen Berthold Kepplinger, ­klinikchef på sjukhuset i Amstetten-Mauer.

Men bortom den mest banala av klyschor i läkarspråket finns omständigheter utöver de vanliga för patienterna som hade födelsekalas. De små barnen är födda efter incest; med samma pappa som sin mamma. De tre ­barnen som vuxit upp inlåsta har aldrig sett solen.

För en vecka sedan kände syskon­kullarna inte till varandras existens trots att det som fysiskt ­skilde dem åt i huset bara var ett golv och en lucka. I en av avdelningarna på kliniken vårdas familjen – minus pappan Josef Fritzl som sitter häktad – nu av medicinsk expertis med bred kompetens.

Neurologer, psykiatriker, psykoterapeuter och tal­pedagoger står till deras tjänst.

Barnen har fått leksaker och en del personliga tillhörigheter till sina rum. Sakta anpassas de till solljuset, som deras ögon har svårt med.

Meningen är att de ska lära sig att hantera att navigera i en värld som är större än en källare.

Så småningom kommer österrikiska myndigheter att erbjuda dem nya identiteter.

På en annan avdelning på ­kliniken ligger 19-åriga Kerstin Fritzl, dotter till Josef Fritzl och hans dotter Elisabeth, i koma ­efter ett liv i källaren och den sjukdomsattack som fick ut henne därifrån.

Läkarna beskriver hennes ­tillstånd som kritiskt men ­stabilt.

– Vi kämpar för hennes liv, säger chefsläkaren på intensiven Albert Reiter.

Överlever hon kanske även hon för första gången kan få leva ett sådant.