När det brittiska tv-bolaget BBC i går skildrade den döde Usama bin Ladins liv så fanns Sverige med på ett hörn. På ett 40 år gammalt semesterfoto från 1971 står den saudiska familjen bin Ladin uppställda framför Bürens herrekipering på Åsgatan i centrala Falun.

Bland de 22 familjemedlemmarna syns en 14-årig Usama bin Ladin, brett leende. Om det nu är han på bilden, eventuellt är det en av hans bröder. Men 30 år senare kom Usama bin Ladin definitivt att påverka svensk politik.

Det skedde genom terrorattacken mot USA på förmiddagen den 11 september 2001. Redan på eftermiddagen den 11 september så uttryckte utrikesminister Anna Lindh (S) sin bestörtning över terroristernas ”illdåd” i ett brev till USA:s utrikesminister Colin Powell.

Även försvarsminister Björn von Sydow (S) skrev till sin kollega Donald Rumsfeld i Pentagon och stödde försöken att ”utkräva rättvisa av de skyldiga”. I den andan uttalade sig i går utrikesminister Carl Bildt (M): ”Det finns all anledning att välkomna nyheten att Usama bin Ladin dödats i Pakistan. En värld utan bin Ladin är en bättre värld. Det hat som han predikade och uppmuntrade var ett hot mot oss alla.”

Samsynen över Atlanten i kriget mot terrorn grundlades av statsminister Göran Persson (S) som den 12 september 2001 skrev till president George W Bush:

”Terrorism kan aldrig accepteras. Tillsammans, måste vi visa vår beslutsamhet att bekämpa denna ondska i alla dess former.”

Samma dag slog FN:s säkerhetsråd fast att USA hade rätt till självförvar. Amerikanerna angrep i oktober 2001 al-Qaidas baser i Afghanistan med kryssningsmissiler. Men Usama bin Ladin själv träffade de först under räden i pakistanska Abbottabad natten till i går.

Sveriges snabba stöd till USA 2001 fick sin belöning genom att Göran Persson som förste nordiske statsminister efter 11 september-attackerna fick besöka Vita huset i december 2001. Anna Lindh slog i ett linjetal i januari 2002 fast att Sverige, ”liksom en stor majoritet av världens länder, slutit upp bakom den amerikanska administrationens kamp mot terrorismen”.

Därmed var tärningen kastad. Sverige sände i januari 2002 de första officerarna till Afghanistan enligt FN-resolution 1386 om stöd till ”internationella ansträngningar för att utrota terrorism”. 2003 tog Nato över kommandot och nio år senare och har Sverige stegvis utökat truppen till i dag 572 män och kvinnor.

Kampen mot terrorn blev en gemensam nämnare även mellan Ryssland och USA och underlättade Natos utvidgning till Estland, Lettland och Litauen i mars 2004. Det kan vara värt att påminna om detta, eftersom det av USA ledda kriget mot Irak 2003 öppnade en avgrund mellan Bush-administrationen och många europeiska regeringar. Först med Barack Obama i Vita huset har relationerna återgått till det normala – samme Obama som nu söker ett militärt avgörande i Afghanistan för att sedan kunna inleda en reträtt.

Usama bin Ladin verkar under de senaste åren främst ha fungerat som inspiratör, och inte som ledare, av terrorn. En som lät sig inspireras var självmordsbombaren Taimour Abdulwahab som den 11 december sprängde sig i luften i Stockholm. Som motiv anförde han de svenska soldaterna i Afghanistan och konstnären Lars Vilks teckning av profeten Muhammed.

Fortfarande ligger terrorhotet mot Sverige enligt Säpos hotbild kvar på en förhöjd nivå. Lars Vilks har ännu beskydd dygnet om. Den 1 april mördades den svenske biståndsarbetaren Joakim Dungel vid attacken mot FN:s kontor i Mazar-e-Sharif i Afghanistan. En ny svensk militär kontingent, den 21:a, är redo att åka till Afghanistan. Så sent som i förra veckan riktade en talibanledare via Expressen-reportern Terese Christiansson en varning till truppen: ”Hälsa Sverige att det blir en hård vår”.

Att Usama bin Ladin är död innebär alltså knappast att risken för nya terrordåd mot svenskar minskat eller att kampen mot terrorn är över.