Det är reportern Tom Lasseter, i tidningsföretaget McClatchy, som efter åtta månaders arbete och intervjuer med 66 frigivna fångar i elva länder publicerar en serie under vinjetten Guantánamo: Beyond the Law.

Lasseter påvisar att den amerikanska militären grep åtskilliga män som var oskyldiga, befann sig mycket långt ner bland talibansympatisörerna eller var vanliga brottslingar. Men de radikaliserades när de konfronterades med hårdföra terrormisstänkta medfångar i Guantámolägret – och det hjälpte inte att de inte fick ha kontakt med sina ­familjer eller tillgång till rättshjälp för att ifrågasätta fångenskapen.

Reaktionerna efter torsdagens överraskande beslut i Högsta domstolen var blandade. I målet Boumediene mot Bush fastslogs det, med röstetalet 5–4, att fångarna har rätt till prövning i amerikanska domstolar. Detta var tredje gången som HD underkände president George W Bushs försök att skapa ett parallellt ­militärt rättssystem för ”fientliga kombattanter”.

Många jurister och människorättsgrupper hälsade beslutet med tillfredsställelse och konstaterade att långvarig rättspraxis faktiskt gäller – och att människor inte kan hållas utan att få veta vad de är anklagade för.

Men det fanns också röster som gick till attack mot HD-­domaren Anthony Kennedy, som visat sig bli tungan på vågen mellan domstolens konservativa respektive liberala block. ”Vi kan med skräckblandad säkerhet säga att amerikaner kommer att dö som resultat av detta” skrev tidningen Wall Street Journal i går i sin ­huvudledare.

Ännu råder oklarhet om vad som ska hända nu, både med de omdiskuterade militärkommissionerna som inrättades av kongressen 2006 och med de rättegångar som enligt planerna skulle inledas i sommar.

Det troliga resultatet är fortsatt ovisshet, utdragna överklaganden och att lägrets framtid blir en fråga för nästa president.