Förra våren ledde den förre New York-borgmästaren Rudy Giuliani, döpt till Amerikas borgmäst-are efter terrordåden 2001, i de republikanska opinionsmätningarna, detta trots frågetecknen om hans privatliv, klienter och hållning i moralfrågor. Eftersom han sannolikt inte skulle vinna i exempelvis Iowa, med hög andel kristna republikanska aktivister, fattade han beslutet att koncentrera sig på en stor primärvalsstat – Florida.

Men nu när sanningens timme närmar sig kan det visa sig att han istället lämnade fältet fritt för medtävlarna, som fått medvind och klirr i kassan efter segrar i de tidiga staterna. I en sammanställning av mätningarna (på sajten Realclearpolitics.com) inför dagens val har Arizonasenatorn John McCain ett litet försprång, 29,6 procent, mot förre Massachusettsguvernören Mitt Romney, 28,9, med Giuliani på 15,7 och förre Arkansasguvernören Mike Huckabee på 13,1 procent.

Det är många, både internt och externt, som blivit förvånade över McCains stigande popularitet. Han omtalas ofta som en ”politisk vilde” och är omtyckt i medierna, men inom delar av det republikanska etablissemanget är kritiken vass mot McCains avhopp från partilinjen – rörande bland annat kampanjfinansiering, växthuseffekten och tortyr.

Romney, med flera årtionden i privata näringslivet och en rejäl förmögenhet, har med fördel kunnat påpeka att McCain till skillnad mot honom inte har någon praktisk ekonomisk erfarenhet nu när lågkonjunkturhotet tornar upp sig. Men hittills är det något med honom som väljarna inte gillat, sannolikt de skiftande åsikterna i en del frågor och hans rikedom mer än det fakum att han tillhör mormonkyrkan.

Det hettade till mellan McCain och Romney i helgen, med antydningar från McCain om att Romney inte skulle vara pålitlig i försvars- och säkerhetsfrågor, som är hans egen starkaste sida.

Mike Huckabees dagar som presidentkandidat är snart slut. Han har ebb i kampanjkistan och tänker enbart satsa på några stater i Söderns bibelbälte i veckan som återstår till supertisdagen den 5 februari.

I båda partierna anses det nu sannolikt att valkampen kommer att fortsätta efter supertisdagen och i fortsättningen handla om strategier för att erövra flest möjliga delegater i delstatsval, med mycket komplicerade regler, fram till partikonventen i slutet av augusti och början av september.

Demokraterna håller också primärval idag i Florida, men de förvandlades till en popularitetstävling när partiet centralt beslöt att statens delegater inte får rösta på konventet som straff för att ha tidigarelagt valen. Hillary Clinton har signalerat att hon nu har invändningar mot detta, vilket blir ännu ett inslag i striden med motståndaren Barack Obama.