Utdrag från SvD:s grafik över det planerade teleskopet i Chile.
Foto: JENNY ALVÈN, HÅKAN FORSBERG (GRAFIK OCH FAKTA)
År 2018, enligt planerna, ska denna jättelika stjärnkikare tas i‑bruk – den enda i sitt slag i världen. En enorm spegel ska fånga upp synligt och infrarött ljus och göra det möjligt för forskarna att se mer och längre än tidigare.
– Det här är en mycket viktig milstolpe. ELT kommer att flytta fram den astronomiska kunskapen enormt, säger Tim de Zeeuw, som är generaldirektör för forskningsorganet ESO, som samlar fjorton länder i Europa.
Han tror att ELT (Extremely Large Telescope) kan komma att revolutionera vår syn på universum, som Galileis teleskop gjorde för 400 år sedan. Man hoppas bli först med att hitta jordliknande, ”beboeliga” planeter där liv kan existera.
– Det nya teleskopet kommer att bli jättebra på infrarött ljus. Och det är där som man kan se tecken på de kemiska ämnen som är förknippade med liv, förklarar astronomen Robert Cumming, som representerar ESO i Sverige.
Det nya teleskopet blir större och ljusstarkare än något av de som finns i dag. Det kommer att ”se” 15 gånger skarpare än rymdteleskopet Hubble, som svävar sextio mil ovanför jorden.
Teleskopet ska också bedriva ”stjärnarkeologi” i närliggande galaxer; undersöka de första stjärnorna, ur-galaxerna, mörk materia och svarta hål och hur de är kopplade till varandra. Dessutom hoppas astronomerna på helt nya och oförutsägbara upptäckter.
Men först behövs grönt ljus från de länder som ska betala för projektet: en miljard euro, nära 10 miljarder kronor. Astronomiska belopp?
– Jämfört med mycket annat är detta fortfarande ganska små grejer, tycker Robert Cumming. Varje svensk ger en tia per år till de teleskopprojekt som vi deltar i.
Sveriges del av ELT lär bli cirka 100 miljoner kronor över tio år, tror David Edvardsson på Vetenskapsrådet, den myndighet som fördelar de statliga forskningspengarna i Sverige. Och innan årets slut, målet är december, ska alla ESO-länderna ha bestämt sig.
Sedan kan bygget börja på Cerro Armazones; observatoriet ska ligga på tretusen meters höjd i‑den torra Atacamaöknen, där natthimlen är stjärnklar 320 dagar om året. Berget ligger 13 mil söder om staden Antofagasta, inte långt från Cerro Paranal, där ESO redan har ett annat teleskop: VLT (Very Large Telescope). Det är världens nu mest avancerade markbaserade teleskop för synligt ljus.









