Bushadministrationens senaste drag att sätta upp Irans revolutionsgardister på terroristlistan kan göra det svårare för USA att få Irans hjälp att stabilisera läget i Irak, varnar rader av bedömare.
Några av de iranska diplomater som USA:s utrikesminister Condoleezza Rice mött vid förhandlingsbordet i egyptiska Sharm al-Sheikh tillhör ironiskt nog revolutionsgardet, konstaterar Trita Parsi i Washington, ordförande för den stora amerikansk-iransk organisationen NIAC, National Iranian American Council.
Irans 125000 man starka revolutionsgarde skapades efter revolutionen 1979. Dess ursprungliga uppgift var att förhindra den reguljära armén från att störta det nya islamiska revolutionsstyret. Idag, 28 år senare, har revolutionens vaktstyrka blivit en central maktfaktor.
Den lyder formellt under Högste ledaren, ayatolla Ali Khamenei. Men revolutionsgardet, Sepah-e Pasdaran, har också omfattande ekonomiska intressen, ofta ljusskygga, vilka kraftigt bidragit till korruptionen i Irans ekonomi.
Bushadministrationens planer på att terrorstämpla Pasdaran kanske ser kraftfullt ut, men kan bli ett slag i luften. Iran är sedan länge utsatt för USA-sanktioner och har ytterst liten handel med USA. Frågan är därför om revolutionsgardet alls kommer att känna av en brännmärkning.
Det spekuleras i om detta drag snarare handlar om amerikansk inrikespolitik – om att den nye försvarsministern Robert Gates måste visa hökarna i USA att han gör något kraftfullt mot Iran som kompensation för att han inte bombar Irans nukleära anläggningar.
Men terrorstämplingen har ett utrikespolitiskt pris. Det äventyrar USA:s möjligheter att få Iran att medverka till att stabilisera läget i Irak. USA och Iran har nyligen för första gången på 28 år mötts i öppna förhandlingar (däremot har en rad dolda kontakter förekommit sedan revolutionen 1979).
Det här, konstaterar Trita Parsi i en artikel på nätet, kan övertyga Teheran om att USA inte menar allvar med diplomatin.
Farzaneh Roostaee, en kvinnlig journalist från Iran som nu gästar Stockholm men som tills helt nyligen var utrikeschef på den förbjudna reformsinnade tidningen Sharqh, beskriver dagsläget i Iran för SvD:
–Bara en sak oroar iranska säkerhetstjänsten, presidenten och Högste ledaren (Khamenei): det är oron för att det ska bli en sammetsrevolution i Iran, liknande den som inträffade i Östeuropa. De tror att iranska intellektuellas eller reformisters kontakter med utlänningar, med USA eller utländska frivilligorganisationer ska öka risken för en sammetsrevolution. Under Khatami syntes tecken på en sammetsrevolution, efter det studentupplopp som började på Teherans universitet och som sedan spred sig ut på gatorna och till andra städer. Därför försöker säkerhetstjänsten klippa kontakterna med utlandet. De tror att utlänningar eller iranier med dubbelt medborgarskap vill förbereda samhället för en sammetsrevolution.
–När USA skärper tonen mot Iran och Ms Rice säger att regimen i Teheran måste förändras ökar antalet gripanden inne i Iran. Pressen från utlandet ökar pressen på iranierna inne i landet, säger Farzaneh Roostaee.
Huvudmotsättningarna i Iran har förskjutits efter det att den ultrakonservative presidenten Ahmadinejad valdes 2005. I dag ser många reformister paradoxalt nog den forne presidenten Rafsanjani som en taktisk allierad, som den man som skulle kunna öppna Iran för världen.
Efter de statligt anstiftade seriemorden på intellektuella, vilka pågick under Rafsanjanis presidenttid (från 1989-1997), förlorade han sin trovärdighet i hemlandet. Men nu när iranierna spekulerar i vem som kan bli näste Högste ledare efter ayatolla Khamenei ställs de inför två troliga alternativ: Rafsanjani eller den hårdföre ayatollan Mesbah-Yazdi, som också är religiös ledstjärna (marja) för Ahmadinejad.
–Rafsanjani är inte samme man idag som för 27 eller 15 år sedan. Nu försöker han visa sig som en öppen och fri man. Och det är i alla fall bättre än att gå i Ahmadinejads fälla.Om Rafsanjani efterträder Khamenei som Ledare måste han öppna Iran för världen. Men om Mesbah-Yazdi blir näste Ledare så kan det bli inbördeskrig, säger Farzaneh Roostaee.
