Iraks premiärminister Nouri al-Maliki presenterade i torsdags sin nya valallians, som går under namnet Rättstaten. Inför det viktiga parlamentsvalet den 16 januari - som blir avgörande för om Irak går mot ökat sönderfall eller återuppbyggnad - har hans shiaislamiska Dawaparti gått in i en valallians med forna motståndare bland sunniarabiska klaner.
– Bildandet av den här alliansen utgör en historisk vändpunkt i den pågående processen att bygga upp en modern irakisk stat, sade Maliki när han presenterade sin lista.
Iraks politiska liv lider av celldelning: totalt finns 296 partier. I Malikis nya allians ingår drygt 40 partier, varav många rena småpartier. Bland hans nya partner finns enskilda kurder och kristna.
– Vår allians har personligheter som inte är kopplade till något enskilt samfund eller etnicitet, sade Maliki.
Den nya alliansen ses som ett tecken på att irakiska politiker har lärt sig läxan efter år av blodig sekterism. Men även om den nya valalliansen har mer sekulär profil och betonar ”nationell samling” i stället för religiös tillhörighet, så har både Maliki och många av hans koalitionsbröder islamistiska rötter: både shiitiska, som Maliki själv, och sunnitiska som fler klanledare i Anbarprovinsen.
För några årtionden sedan, när väst samarbetade med Saddams regim i Irak, sågs Malikis eget Dawaparti (islamisk väckelse) som en terroristorganisation i många västländer. Men efter USA:s invasion 2003 dröjde det inte många år innan president Bush stod vid Nouri al-Malikis sida och förklarade att han var ”rätt man” för Irak.
Malikis främsta rivaler i parlamentsvalet efter årsskiftet blir hans forna shiitiska allierade, Ammar al-Hakim från Högsta islamiska rådet för Irak, och den tidigare rebelledaren Muqtada al-Sadr. Maliki sägs enligt bedömare ha stått emot påtryckningar från Iran att bilda en bred shiitisk lista tillsammans med deras partier, vilket man gjorde 2005.
Ingen allians väntas få egen majoritet efter valet varför det väntas bli kohandling i det nya parlamentet. Dagens shia- och kurddominerade parlament är till stor del handlingsförlamat på grund av inre motsättningar.
Från en sunniarabisk stad vid floden Tigris berättar New York Times om en av Malikis nya sunniarabiska koalitionsbröder, den 31-årige Mulla Nadhim Khalil al-Jubouri. Hans politiska resa från 2003 fram till i dag ger en bild av hur vindarna har blåst. Mulla Nadhim är sunnitisk rättslärd men har i dag rakat av sig sitt skägg. 2003, efter Saddams fall, deltog han i motståndet mot de amerikanska trupperna och Iraks nya shiadominerade säkerhetsstyrkor.
Men 2007 hade han, liksom många andra sunniaraber i Anbar, fått nog av al-Qaida i Irak. Han tillhörde dem som tog strid mot al-Qaida och kastade ut dem från sin hemstad, Dhuluyia. Mulla Nadhim blev därefter lokal ledare för Sahwamilisen som valde att samarbeta med USA:s trupper sedan dessa fått en ny ledning. I maj i år greps han, anklagad för delaktighet i en kidnappning år 2006. Han släpptes i september, säger sig vara oskyldig och skyller fängslandet på sekteristiska shiaintressen inom Iraks säkerhetsstyrkor.
Maliki och hans nya sunnipartner är inte ensamma om att spela ned det sekteriska kortet. Från Iraks islamiska parti - ett sunniparti - har utbrytare bildat en ny gruppering kallad Förnyelse, en allians som sägs vara både ”icke-sekteristisk” och ”icke-etnisk”.
Vad händer nu?
Vad händer nu? Ghassan Attiyah, analytiker som leder Iraks institut för demokrati och utveckling i Bagdad, reder ut några frågor för SvD.
Innebär Malikis nya valallians verklig förändring?
– Både ja och nej. Det råder hård rivalitet mellan de stora shialägren. Mellan Maliki och Hakim finns historiska skillnader. De vill var och en för sig stärka sina positioner genom att klä sig i nationalistiska mantlar. Samtidigt försöker de vinna röster från nya väljare. Därför kallar Hakim sin gruppering Iraks nationella allians, medan Maliki går till val under namnet Rättsstaten. Men i själva verket är båda shiitiska islamister. Sekterismen har tagit ett steg tillbaka, men de är fortfarande sekterister.
Vilka är de sunniaraber, kristna och kurder som har gått i allians med Maliki?
– De har inte stort inflytande i sina egna läger. Deras enda chans att komma in i parlamentet är genom att gå in i ett stort block. Maliki gör det möjligt. En del är sekulära och anti-islamister men lockelsen att bli parlamentsledamot är så stor, större än suget efter sex och pengar. Patriotismen är en rackares sista tillflyktsort, som man brukar säga.
Parlamentet tycks handlingsförlamat och Irak har inte fått en ny vallag.
– Ja, vi vet inte om hela Irak kommer att gälla som en valkrets. Kurderna vill ha det så, ett valsystem som liknar Israels. Blir hela Irak en valkrets får de stora partierna större chans. Det gör kurdiska röster i Bagdad mer värdefulla för de kurdiska partierna i norr, medan shiablocken kan dra nytta av shiaröster i Kirkuk. Men det betyder samtidigt att hela provinser kan bli utan egna parlamentsledamöter.
