Afrikanska unionen verkar ha lyckats där både FN och Arabförbundet misslyckats – att förmå Muammar Gaddafi, som styrt Libyen med järnhand de senaste 42 åren, att gå med på en vapenvila i inbördeskriget som rasat fram och tillbaka i landet sedan i februari.

Regimen har dock utlyst vapenvila vid flera tillfällen sedan konflikten inleddes och det är långt ifrån säkert att helgens avtal får någon effekt.

Avtalet undertecknades av Libyens representant Musa Ibrahim och Afrikanska unionens representant Ramtane Lamara. Unionens delegation reser nu till Benghazi för att få med även rebellerna i avtalet.

Det finns dock flera svagheter i dokumentet. Avtalet, som ännu inte skrivits under av rivalerna inom den libyska oppositionen, innehåller ingen tidsplan, nämner inte Gaddafis avgång och är heller inte bindande.

Enligt Lamara har avtalet fyra huvudpunkter: Omedelbart eldupphör, att myndigheterna samarbetar för att underlätta humanitär hjälp, skydd för utländska medborgare i Libyen och inledande förhandlingar med målet att lösa konflikten och genomföra politiska reformer.

Men kritiker menar att Gaddafis inflytande i Afrikanska unionen är för stort för att organisationen ska fungera som en opartisk medlare i konflikten. Den libyske ledaren har länge använt libyska oljepengar för att hjälpa organisationen och innehar en plats i unionens säkerhetsråd.

Medan förhandlingarna pågick angrep Natos luftstyrkor mål utanför den av inbördeskriget hårt drabbade staden Misrata där minst 14 av Gaddafis stridsvagnar uppges ha förstörts av luftangrepp. Angreppen är kulmen på dagar av strider som under helgen krävt över 20 liv.

I östra Libyen uppges rebellerna har återtagit den belägrade staden Ajdabiya som ligger i ett vägskäl inte långt från deras huvudstad Benghazi. Ajdabiya har tagits och återtagits flera gånger de senaste veckorna av ömsom rebeller och Gaddafitrogna trupper.