Målet med klimatavtalet i Köpenhamn är att utsläppen av växthusgaser ska minska så mycket att den globala uppvärmningen inte överstiger två grader.

Men hittills har de globala utsläppen bara ökat. Sedan Riokonferensen 1992, när FN:s klimatkonvention slöts, har halten växthusgaser i atmosfären ökat med 3 procent per år.

Den brittiske utrikesministern David Miliband, och miljöministern Ed Miliband – de är bröder – lanserar nu en världskarta med de senaste vetenskapliga rönen om hur världen påverkas av klimatförändringar om det inte blir ett tillräckligt starkt avtal i Köpenhamn.

–Poängen är att visa effekterna vid fyra grader. Vi kanske klarar att hantera två graders temperaturökning även om det kan bli komplicerat. Men fyra graders högre medeltemperatur är exceptionellt svårt för planeten att hantera, säger Andrew Mitchell, Storbritanniens ambassadör i Sverige.

Fyra grader är den temperaturökning som är att vänta mot slutet av det här seklet om utsläppen fortsätter öka som hittills, enligt Met Office Hadley Centre som är Storbritanniens främsta klimatforskningscentrum.

Det vetenskapliga underlaget till kartan baseras på en konferens som hölls i Oxford tidigare i år om hur jorden påverkas om klimatavtalet i Köpenhamn inte leder till tillräckliga nedskärningar för att uppnå tvågradersmålet.

–Vi vill visa att om vi misslyckas med att bygga konsensus kring åtgärder för att minska utsläppen, så är det här vad vi har att vänta, säger Andrew Mitchell.

Kartan visar tydligt att olika regioner påverkas på olika sätt. Medeltemperaturen över Arktis stiger dramatiskt, med mellan 13 och 16 grader vilket innebär att Grönlands inlandsis med 60 procents sannolikhet försvinner på sikt.

7 grader spås ökningen bli i västra USA, och lika mycket i södra Afrika, och med 5 grader över Skandinavien. Över haven är temperaturökningen däremot måttliga 2–3 grader.

Till kartan har utsläppscenarier från FN:s klimatpanel använts, och Hadley Centre har kört sin egen klimatmodell 34 gånger. 23 av körningarna landade på fyra grader högre medeltemperatur fram emot nästa sekelskifte.

En av effekterna i Hadleys modell är att Amazonas regnskogar omvandlas till busklandskap, på grund av torka och skogsbränder. En annan är att medeltemperaturen över Arktis stiger med mellan 12 och 16 grader.

På det stora hela ligger kartan från brittiska regeringen i linje med den samlade kunskapen på området, anser Markku Rummukainen, klimatexpert vid SMHI.

–Hadley centres klimatmodell är bland de bästa i världen. Men man får bättre grepp om vilka osäkerheterna är och hur stora de är om man använder flera modeller. Fyra grader mot slutet av 2000-talet är inte otänkbart, men vi kan också komma lindrigare undan, säger han om den brittiska kartan.

Som jämförelse nämner han att jordens medeltemperatur brukar från en istid till en mellanistid stiga med ungefär tre grader. Men nu sker temperaturökningen från en mellanistid, och något som inte har inträffat de senaste 10000 åren.

–Vi har ingen erfarenhet av sådana förhållanden, säger Markku Rummukainen.