Leif GW Persson, författare och kriminolog:

Insatsen på Utöya får mycket kritik från norskt håll. Tror du att svensk polis är bättre rustade för den här typen av situationer?
– Det skulle jag inte ge mig fan på. Det beror alldeles på var det händer någonstans. Så fort deras insatsstyrka får larmet så är de där på 40 minuter och griper gärningsmannen efter en kvart. Det får nog anses vara en acceptabel tid. Jag tror inte att de svenska motsvarigheterna hade varit snabbare framme.
– När det gäller lokal polis så kan man jämföra om detta skulle hända i Gnesta, där det finns fem poliser på deltid. Det hade också tagit tid. Dessutom har de instruktioner att avvakta tills de får förstärkning.

Går det att upptäcka en sådan här person i förväg?
– Förutsatt att de är anknutna till något som ligger under bevakning. Att upptäcka honom som individ det tror jag är en omöjlig uppgift – gå in och titta på nätet, det går ju tretton stollar på ett dussin som säger hemska saker hela tiden. Du kan glömma att hålla koll på dem.

Finns det något som polisen kunde ha gjort bättre?
– Det tror jag inte. Förvånande är dock tillgängligheten till deras regeringsbyggnader. Enligt mina beräkningar ska bilen ha stått utanför i en kvart, precis där man ska ställa den om man vill ha maximal verkan. Det är ganska slutet område där, som en innergård. Det skulle ha upptäckts tidigare. Du kan exempelvis inte parkera en bil så utanför Rosenbad, det blr fullt pådrag direkt.

Är vapenlicens för handeldsvapen något som polisen borde titta närmare på?
– Ja, i någon mening är det inte så dumt faktiskt. Man kan korsköra konstiga uttalanden och anknytningar till den typen av organisationer plus det faktum att de har legala vapen. Då kommer du upptäcka att det är en stor andel av dem som har det.

Kommer vi svenskar kontrolleras mer av polis och andra myndigheter efter det här?
– Nej, det tror jag inte.

Heléne Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet

Kan det finnas personer i Sverige med lika extrema agendor?

– Personer av den här karaktären är mycket svåra att hitta, och det kan aldrig uteslutas att det finns människor med liknande extrema idéer. Men det är extremt sällsynt att de här människorna äger kapacitet att omsätta sina idéer i praktiken, säger Heléne Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet.

Vad grundar Anders Behring Breivik sina åsikter på ur ett historiskt perspektiv. Vilken grupp tillhör han?

– Så vitt jag kan bedöma så tillhör han ingen grupp. Däremot behöver man inte tillhöra en grupp för att förvandlas till det här. Det finns ett smörgåsbord av extremism och fundamentalism bara en dator bort. Det är oerhört föränderliga världar där olika grupperingar ständigt kommunicerar och där individer ständigt flyter ut och in. Internet har snabbat upp den här processen, säger Heléne Lööw.

För vilken sak ser han sig som ”krigare”?

– Jag ännu inte hunnit gå igenom manifestet, men han tycks se sig själv som en sorts tempelriddare. Hans symbolik och delar av retoriken, kopplar till korstågen. Det finns föreställningar som i likhet med vikingaterminologin används som historiska ideal. Det är svårt att säga vad av det här som är verklighet och vad som finns i hans föreställningsvärld, säger Heléne Lööw.

Bo Janzon, tidigare forskningschef på FOI:

Hur fick han med sig all ammunition till ön?
– Man kan ha med sig hundratals skott utan några konstigheter. Till det halvautomatiska vapnet han använder finns magasin som rymmer många skott och som inte väger mer än något kilo, säger Bo Janzon, tidigare forskningschef på FOI.

Enligt vittnen hade gärningsmannen ett bälte på sig när han gick runt och sköt.

Vad för typ av vapen är det halvautomatiska Ruger Mini 14 som han skriver att han har ansökt om licens för?
– Det är en liten halvautomatisk karbin som framförallt används av polis och militär, men man kan också få licens för prickskyte och jakt. Man skjuter bara ett skott i taget. Till en sådan får man ha ett magasin med upp till 30 skott, säger Bo Janzon.

Hur kan man förklara att det inte finns något märke i gatan efter bilen där bomben fanns och att taken på byggnaderna har tagit mest skada?
– Det här är en storm bomb och då brukar det bli en krater. Jag vet inte varför det inte blev det här. Bomben kan ha legat i ett annat kärl. Tryckvågen kommer underifrån och träffar takkanterna när det blir en vinkel. Det blir alltid först ett övertryck, en stötvåg, som slår in fönstren. Sedan blir det ett undertryck som gör att rutorna kastas ut. Vid sådana här olyckor är det oftast glassplittret som dödar folk.

Undrar du något om terrorattentaten? Mejla dina frågor till vår reporter: kristoffer.tornmalm@svd.se