BANGKOK.

Frigivningen kommer en vecka efter Burmas kontroversiella val där 80 procent sades ha röstat på militärens eget parti. Genom att släppa Suu Kyi har man lyckats dämpa den internationella kritiken och avleda uppmärksamheten från anklagelserna om valfusk.

- Lagen om den tid hon kan sitta under husarrest betyder ingenting i Burma. Militären har beslutat att just nu är en bra tidpunkt att släppa henne, säger David Mathieson, Burmaansvarig för människorättsorganisationen Human Rights Watch, till SvD.

Frågan är vad Suu Kyi kan göra i dagens läge. Hon var aktiv under perioden 1988-89, sedan under husarrest i sex års tid. Hon frigavs 1995 men sattes åter i husarrest 2000. Två år senare var hon fri igen, men bara i drygt tolv månader. I maj 2003 sattes hon i husarrest en tredje gång – som varade fram till nu i lördags.

Hon har kallats Asiens Mandela. Men till skillnad från Nelson Mandela, som frigavs 1990 i Sydafrika, saknar hon en folkligt förankrad massorganisation. Det Nationella förbundet för demokrati, NLD eller the National League for Democracy, som bildades efter ett landsomfattande uppror för demokrati 1988, var en sådan rörelse under de första åren – och det vann en jordskredsseger i ett val som militären gick med på att hålla i maj 1990. Men det parlamentet sammankallades aldrig, och dussintals valda parlamentsledamöter arresterades eller drevs i landsflykt.

Av det en gång i tiden stolta NLD återstår i dag bara spillror. Partiet existerar inte heller längre officiellt. Det beslöt att bojkotta valet och blev därför avregistrerat av myndigheterna.

Under tiden som gått sedan valet 1990 har också andra personligheter och grupper börjat göra sig gällande. Många intar en mellanställning och är kritiska mot både NLD och militärregimen. Landet har också lockat till sig utländska affärsmän som helst inte vill se några radikala förändringar.

Men än så länge jublar folk i Rangoon. Hoppet har återvänt. Det är bara en fråga om hur länge det kan vara.