Webb-tv
Det brasilianska flygvapnet har tagit bilder från platsen där man tror att flight AF 447 störtade i måndags. Vrakdelarna ska nu bärgas av fartyg som kommit fram till platsen.
Orsaken till att det franska planet AF447 störtade i Atlanten på väg från Rio de Janeiro och Paris är ännu ett mysterium. Framför allt är utredarna förbryllade över att besättningen inte på något sätt hann eller kunde meddela att de hade problem.
Men spekulationer om att planet kan ha exploderat i luften avfärdas nu av den brasilianske försvarsministern Nelson Jobim. Eftersom spår av bränsle finns utspritt i flera kilometer i området menar han att det är osannolikt att en explosion eller brand ägt rum, eftersom bränslet då skulle ha antänts.
Däremot sade försvarsministern att mysteriet är långt ifrån löst. Ledtrådar kan finns i planets svarta låda, men olycksutredare varnar för att det kan bli mycket svårt att finna denna. På grund av havsdjupet och otillgängligheten, och att planets vrakdelar är utspridda över ett relativt stort område finns risken att den svarta lådan aldrig hittas.
Hårt väder har försenat u-båtar som ska söka efter vrakdelar och den svarta lådan på havets botten.
Den franske utredningsledaren Paul-Louis Arslanian sade i onsdags kväll att han inte var optimistisk om att någonsin kunna hitta den svarta lådan med tanke på de svåra omständigheterna på nedslagsplatsen. Vattendjupet är på sina håll 7000 meter i området och det kan bli omöjligt att gå ned med bemannade u-båtar. Istället kommer förmodligen fjärrstyrda farkoster, så kallade ROV, att användas eftersom de är bättre rustade att klara trycket så djupt.
– Även ROV-utrustning har svårt att klara dessa djup men det är det bästa alternativet, säger Tor Norstegard till AP, norsk expert på vraksökning i Nordsjön.
– Det är en sak att gå ned för att titta på saker, men mycket svårare att gå ned i syfte att få upp vrakdelar, säger Tor Norstegard.
Även om den svarta lådan sänder ut pejlingsignaler i en månad, är detta en kort tid när förhållandena är så svåra. Enligt Norstegard finns det i dessa djupa vatten olika lager vars temperatur och salthalt varierar.
– Dessa föränderliga lager kan dölja eller blockera pejlingsignalerna, och göra det näst intill omöjligt att lokalisera dem. Man måste vänta in rätt förhållanden i vattnet och det kan ta tid, förklarar Norstegard i AP-intervjun.
Dessutom kan kamerorna på ROV-farkoster bara nå några få meter i de djupa havet där mörkret är kompakt. Höga vågor är ett annat problem eftersom farkosterna blir svåra att styra från ytan när kraftiga vågrörelser stör kontakten.
De utredningsexperter som AP har talat med tror att sökandet måste begränsas till de svarta lådorna enbart och att andra vrakdelar måste lämnas därhän.
